Trasor…

Nu har jag bestämt mig…
Som vanligt kanske mina bestämmelser trasar sig samman.

Men även trasor blir ju till vackra mattor ❤️
(null)

Även om min älskade farmor var bäst på att väva trasorna till vackra mattor.

Nu ska jag sluta skriva om tankar och känslor angående COVID vården, vaccineringar eller dylikt.

Jag märker att det är ett känsligt ämne för många tänker och tycker men inte många vågar skriva om sina tankar eller ifrågasätta mina.

Nu ska jag bara skriva om min vardag som en dagbok till mig själv. Sjölvklart som ni får besöka om ni vill.
Jag tänker INTE bara blogga kakor och mat för det skulle ni tröttna på… bakar sällan och lagar mat som faller mig in utifrån vad butiken bjuder på och sen förvandlas det vid spisen till lusten och infallet.

Häromdagen blev det jättegod köttfärslimpa. 
Igår blev gnocchin en god parmesan och pesto röra 🙃

Mitt och mina kollegors arbete får stanna på nån privat sida i hjärnans krokar…  instängda i en liten påse… i en ryggsäck gömd i en  en garderob… men hoppas kunna ta fram
Nån gång i framtiden när den är mer eller mindre en sjukdom som mässling, tbc mfl sjukdomar vi utrotat med vissa undantag.

Då kan man ta fram den dagboken völinkpalsad och se o h känna hur vi hade det och tänkte då….

Någon som har funderingar på min förra blogg… om COVID där
Jag försökte ge en insyn i slitaget av oss…
Kan gärna läsa kommentaren/svaret jag skrev där (blev låååång jag vet).

Nu ska jag fortsätta jaga dammråttor.
Tomtarna får stå lite till.

Magnusnska dyka upp och det ända viktiga var att få träffa mig… så måste ta bort dammråttorna så slipper han möta dem.
Kanske han inte ser tomtarna… de är ju ktn såå loftet iaf.

Idag är min kameleontköllare tvättstuga. Men kanske ikväll kan den vara en golfklubb?

Sköt om er 💗

Ps)
Jag kopierar mitt "svar/komplettering’ på förra bloggens kommentar i kommentarsfältet här nedan.
Tyvärr kom inte allt med som jag skrev, fanns visst nån Max antal för antal bokstäver och jag orkar inte skriva om allting men gjorde en liten "fyllnads avslutning"

Tycker du till om det så gör gärna det 
DS


#1 - Ingela

Svar: Till Hanna och Monnah och alla andra.

(Av någon anledning kan jag inte svara på Hannas kommentarer? Får inte upp något val att svara/ ta bort eller markera som läst tyvärr)

Just i detta inlägg så var det vår ork som vårdpersonal… orken som jag ser hos oss alla och känner i mig själv som är tanken.

Jag önskar att människor i vår omgivning förstår. Om möjligt respektera genom att tänka till… vad kan jag göra… försatt underlätta för sjukvården?

Eller leva efter de riktlinjer som finns för att skydda mig själv och andra.

Kanske köpa icebugs i halkan?
Inte klättra upp och plocka med julgardinerna? Inte hoppa över min kortisondos om jag är Kolare.
Inte åka i de farligaste pisterna…
Köra med vinterdäck på vinterväg… inte utmana vintervägen med att leka rallyförare…
Inte ställa till det så jag måste åka ambulans som kanske ett hjärtstopp en hjörnblödning, ett dåligt barn behöver elelr liknande…
Inte hälsa på nån som har Cailici…
Kanske vaccinera mig eller inte men ta ansvar för att undvika konsekvenser.

Om du väljer att INTE vaccinera dig så respekterar jag som sjuksköterska och privatperson det… OM de lever och beter sig så de skyddar sig själv och andra.
Men ibland måste även dessa söka sjukvård och råkar ut för smittorisker (av diverse smittor).

Angående alla andra riskgrupper som beskrivs så står vi ibland i liknande förtvivlade situationer. Förtvivlade för patientens situation och för arts en inte förstått eller klarat av att förändra sin livssituation för att förbättra sina förutsättningar.
Nu liksom då…
Men dessa kommer inte i drivor på samma sätt.
De kommer i vårt fall oftast en i taget eller faktiskt i ”alla goda ting är tre”
Alltså tre stycken med jämna mellanrum.
Kanske några gånger per år.

Som jag ser det är vaccinering en möjlighet att förbättra sin egen och andras förutsättningar. Jag tror dessutom att många efter att de varit sjuka tänker att de skulle tänkt efter före… så uppfattar jag det.


Nu har vi först i 1,5 år haft alla dessa sjuka som vissa/många helt ”oskyldigt” blivet smittade… trots alla försök att hålla sig isolerade och följa restriktioner men ibland måste ut… andra som gått på stora bröllop… stora begravningar… och fester trots restriktioner.

Bekanta har dött… bekanta har blivet sjuka och vårdats blivet friska. Jag själv blev sjuk men klarade mig hemma som en allvarligare influensa men massa smärta utöver flunsa symtomen.
Så därför känns det så onödigt nu när det finns möjligheter att fortsatt leva enligt restriktioner som ovaccinerad MEN väljer åka på rockbåtar, göra sina ögonfransar, gå på kongresser, arbeta i offentlig miljö utan krav osv.
Inte bara sitt eget utan även andras liv riskeras. Liksom en rattfull busschaufför, bilist osv
Om de kör på någon… frontalkrockar… så många drabbas…

COVID är inte IVA eller döden… i många IVA fall är det IVA och döden.
Kanske inte alltid av viruset självt utan av den multiorgansvikt som drabbar kroppen av viruset eller av de bakterielle infektioner som även ofta uppstår i sådan avancerad vård när kroppen är så hårt ansatt och nedsatt.
Organ som kommer svikta resten av livet.. njurar, lever, lungor, hjärta, hjärna…
INTE FÖR ALLA men för många…

Dessa risker… tecken symtom som kan ge föraningar om att dessa situationer är på G måste vi hela tiden vara på tå för att se.

Jag kan tycka att alla dessa tex med förmaksflimmer som kommer in om och om igen rödnosiga efter fredags /lördags kvällen… nyårsafton… eller andra dagar med högt alkoholintag och behöver elkonverteras oxå är en belastning för djuksvården, de har orsakat detta själva (minskat alkoholintag) de tar vår tid 1-2 timmar (men oxå från patienterna i COVID /IVA salen).
Så har vi ju självklart de som har så många andra orsaker till sina flimmer.

Men i COVID vården är det så frustrerande när annan typ av leverne… beteende… kunde låtit hen som ligger på medicin med stort IVA behov pga sepsis… lunginflammation (kanske på lungans) mm oxå behöver IVA vård men det är fullt… så alternativet är ambulans till annat sjukhus OM där finns plats.
OM p

#2 - Ingela

Forts som inte fick plats:
Ps tydligen fick inte allt plats i mitt svar utan ”kapades”

Jag avslutade med.
ATT vi vårdar ALLA våra patienter med ”våra kalla händer och Varma hjärtan” och imvårdnadsjälar.
Patienter anhöriga och varandra.
Fast händerna vettas, hjärtat klappar snabbare och fötterna värker…

Jag skrev oxå att utan olika åsikter skulle världen inte utvecklas…
Men beroende på hur man hanterar dessa åsikter så skulle krig kanske inte finnas….

❤️