Tankar om känslor eller mest om Kärlek <3

                   Hej vänner <3

Jag funderar mycket över många saker just nu... 
 
(null)

 
Min hjärna är ju full av plopp upp tankar.
 
Det poppar och ploppar och mycket text blir det...
 
Här kommer en blogg jag började med redan november 2016 men efter orkeslöshet och en stor fundering över livet som lett til bloggtröghet eller sbloggtopp...  så hann inte inlägget bearbetats klart och sedan bearbetats på igen och återigen hamnat i arkivet så nu filar jag på den igen, gjort någon vecka och nu kanske den publiceras...?
Ja kan ni läsa den så har den publicerats helt klart.
 
Samtidigt så känns det som om jag blottar mig och kanske skrämmer bort om jag publicerar... 
Fast kan ju ge mig högsta vinsten också...?

Vet inte om jag har så många bilder att piffa upp detta inlägg, lånat några på nätet, kanske lite länkar till videos och länkar på Youtube. (Klicka på den färgade länktexten så hamnar du på Youtube edy) om det fungerar såå?
 
Jag och mina känslor
Jag funderar mycket över känslor och hur jag upplever dem, tänker och känner omkring dem.
Jag bollar tankarna... med mig själv, med några av mina närmsta men sedan börjat sätta tankarna på pränt i bloggen ibland så känns det som de får ytterligare en dimension.
 
När jag skriver av mig kommer jag in i hjärnans alla labyrinter på ett annat sätt.
Funderar in mig i återvändsgränder och i nya möjliga vindlingar där jag inte har en aning om vart det ska ta vägen.
När jag läser det jag skrivet och hur min hjärna har brainstormat upp alla sina tankar i utkastet så förstår jag lite hur jag tänkte eller tänker... fast ibland, av och till ofta tänker jag... nu är du allt helt ute och cyklar!

När jag pratar har jag ibland svårt att sätta ord på känslan /tanken/viljan. Tankarna bara far omkring och orden som kommer ut hörs eller upfattas ofta bara fel... dessutom blir jag så ivrig på att säga det jag vill säga men ändå inte avslöja hur jag känner.. tänker... så det kan bli helt underligt konstigt och svamligt det jag säger eller sagt.
 
 
Känslostormar
Jag har insett att jag verkligen inte har full koll på mina känslor... mig själv och mina reaktioner omkring olika känslor.
Jag har varit rätt stormig i hjärna, själen och hjärtat vilket förvärrar det mest... att reaktionerna blir så mycket större och uttrycken för stora och förvirrande så jag borde försöka hålla mina tankar mera för mig själv än försöka tala om dem.... 
Jag har och gör nog fortfarande överreagerat... en hel massa ibland... under reagerar.... och känner mig helt off ibland. Eller bara sisådär... okej... vad var det med det dååå?

Vad innebär egentligen känslor? 
 
 
 
Jag försöker förstå min omgivinings känslor... förut har jag försökt att läsa av och tro..numera frågar jag  oftare om jag är osäker och behöver veta.Samtidigt som jag är rädd att frågan kan skrämma bort... 

Kärlek
Här kommer det handla om kärlek... och då tänker jag kärleken som den man (jag) söker och förväntar sig (mig) finna tillsammans med en person... "någon" ... som vill dela den...  dela den med dig (mig)...
Har man (jag)  tur kan det ju vara för livet... den där gemensamma och trygga men ändå intressanta och spännande gemensamma framtiden... är nog det jag tänker mig mest i detta inlägget.
 
I ordet kärlek får spannet på känslan vara rätt stort,  inkludera att tycka om till att tycka om väldigt mycket.. till ja att var kär och älska.... 
 
Den korta kärleken... 
Kärlek bara för en tid...
 en tid som man tillsammans har mått gott och haft en härlig och bra gemensamhetsupplevelse..
Det kan vara en tid i en relation/förhållande/umgänge...  en dans... eller en blick... nån form av gemensamhet... en känsla av samhörighet... som kan göra så mycket och få glädjen i kroppen att spira och kinderna att le.
 
Den lilla kärleken
Den stora kärleken
  den lilla kärleken som man vet att den betyder mycket man mår bra tillsammans och man fortsätter med personen i sitt hjärta...
  den stora kärleken är den kärlek vill bli gammal med.
Bilden av att gemensamheten, tryggheten tillsammans naken hand i hand bland sanddynorna i Österlen och ser ut över havets horisont
med respekt för varandras olikheter och likheter....
 
 
 


Dessa är mina tankar om kärleken helt utan att söka på google eller Wikepdia.
 
I brist på bröd...
En vän skrev till mig här en dag....  "I brist på bröd får man äta limpa...
 
" En konstig liknelse.. efterom jag tycker massa om limpa särskilt en viss limpa och gärna rostad.
Att rosta limpa luktar dessutom så gott... jag blir liksom sugen på bara lukten av rostad limpa... så att äta limpa i brist på bröd kan vara en väldigt smarrig upplevelse....
Vem vet rätt vad det är kanske limpan växt sig till en läcker brödbit man aldrig vill vara utan... 

Vissa bröd ser ju väldigt goda ut men är bara en tom och smaklös insida och då längtar man efter sin goa speciellalimpa...
men usch vika torra och tråkiga limpor det finns oxå... 

Sen är det ju lite pålägget som gör brödet oxå... eller med ett gott smör så behövs ju inte så mycket mer... 
 
Vem vill vara någon? 
En annan vän till mig uttryckte  för flera år den uttryckt att han längtar efter någon. Att någon att dela livet med... 
eller som när jag i mitt liv trivdes väldig gott i en famn och denne person sa... ÅÅÅÅH vad skönt det är att krama på NÅGON...
 
Jag är allergisk mot NÅGON.... Hemskt... Då överreagerade jag en hel massa tror jag men för mig var det en självklar reaktion då...
 
OM denne var nöjd att krama på "Någon" så behövde den verkligen inte krama på mig...
för jag vägrar vara någons någon...
 
Jag vill vara där jag är för det är mig och jag som man vill umgås och ha det bra med... inte någon... någon  som i vem som helst.
 
Den personen som sa att den saknade någon och sökte någon tog jag ett allvarligt samtal med.
Du kommer aldrig hitta DEN som du kommer må bra och vilja dela livet med så länge du letar efter någon.... För det  finns ingen kvinna som vill vara din någon...
Vi vill vara DEN kvinnan som betyder något speciellt. 
 
Fast vad vet jag... många osmakliga bröd och torra limpor och många någon kanske ger bra perspektiv på det smakrika stora brödet? Kärleken? Vänskapen?
 
Nu händer det ju att jag skriver och säger "någon" ibland men inte precis i dessa sammanhang...
Hoppas jag...
men ibland kan det ju vara så att man gömmer sina känslor bakom detta uttryck "Någon"... tänker jag också... man säger någon fast man istället egentligen ville säga du/dig...?
Precis som kan gömmer sig bakom "man" ist för jag...

Egentligen kanske det egentligen är så att personen som kramade om mig ville säga ÅH vad skönt att krama på DIG men inte vågade...
Eller den som sökte någon försökte säga... KOM hit det är DIG jag vill leva med... 

För jag har ju faktiskt själv känt så och känner att det är lättare att gömma sig bakom vissa uttryck när man egentligen vill skrika ut något annat för man är rädd att skrämma bort den personen med det man faktiskt tänker, känner eller vill säga...

Sen kommer nästa problem då... när det gäller mig själv... 
 
Jag och kärlek
Jag är LIVRÄDD för kärlek... 
Jag tror intejag är bra på kärlek...
Jag längtar efter kärlek...
 
... men är rädd att inte vara redo...
att jag inte kan leva upp till kärleken den stora...
 
Jag är livrädd för....
att gemensamheten och tryggheten ska bli tråkig ... att man tar varandra för given... och glömmer bort att tillsammans leva och skapa spänning och visa respekt, vara lite eller mycket galna och ge varandra luft att andas men ändå andas tillsammans. Vattna sin egen och varandras kärlek. 
njuta av varandra och vardagen även om det inte alltid är på topp.
 
Inte... kväva den... glömma den... ta den förgiven.. låta vardagen glömma kärleken...  Livet är ju inte alltid i lust utan av och till även i "nöd" 
 
Jag vågar inte tro på kärlek...
Jag har alltid i hela mitt liv tänkt att killar/män har inte samma känslor som oss tjejer/kvinnor... 
Killars känslor är ytligare...

Jag vågar inte tro på deras känslor....

Jag vågar inte tro på tecknen... 

Jag går istället och förväntar mig att snart är det kört... och om de nu känner sådan känslor.... så varför skulle de känna det för mig...? Det finns ju så många andra kvinnorpersonligheter som kan betyda mer... och de är ju så trevliga... så visst är de mer värda denna person än jag...

När jag sa det till min faster sa hon till mig MEN Ingela varför ska du stiga och sidan och lämna fri väg, kanske missa din chans.
Visa intresset istället och låt den andra göra valet...

Då måste jag ju blotta mig...

Jag har byggt en mur som försvar att inte bli sårad...  då när känslorna tar slut... och tyvärr så stänger den även in mina egna känslor innanför muren... för visar man dem inte utåt så kan inte känslorna såra mig varken mina känslor eller den andres käsnlor... 

SÅ tänker jag...
Så mycket super vackra  sångtexter, filmer, böcker gjorda av män... som uttrycker sådan kärlek och smärta över förlorad kärlek...
Dansband...hårdrockare... punkare...popartister... författare

De måste ju kunna känna så isf annars kan de ju inte skriva så...?

Män i min omgivning som har kraschade förhållanden bakom sig som kämpat hårt föratt komma på benen igen... flera som har svårt att komma till ro i ett nytt eller ens våga landa i ett nytt...

Så slutsatsen har då blivet att män har känslor och stora sådana...
nu måste jag istället försöka tro på det och att det kanske känslorna faktiskt kan vara så att dessa kan inkludera mig.... det är kanske jag som är trasig och inte kan hantera det...?
 
Får ta lektioner och sy ihop hjärtat lite och våga tro... på mig själv och andra...
Våga ha en dörr på glänt i muren?  
 
Open your heart...  Jill Johansen (Öppna din dörr... Tommy Nilsson)
Open your heart
and let me know you want me here
show me that you really care that our love comes first
and I'll open my heart
I'll give you every piece of me
you know I'll love you through eternity
and I always will I always will
 
 
Maria Skäringer Stygn (Hela texten stämmer ju inte riktigt in men ändå så naken så trasig och så full av stygn)
Här är vi då tillsammans: kvinna och man
Vi kan tråckla våra revor så gott som vi kan,
Så om du ville dela några enkla dygn
Med nån som har hjärtat fullt av stygn

Jag försöker vara ärlig
Om det nu går
Och jag bär dom som en krona
Varje stygn, varje sår,
Så om du ville dela några enkla dygn
Här är jag med hjärtat fyllt av stygn
 
Lena Philpssons Mirakel är så bra... skriven av mig själv....?

Klockren är denna låt av Lena PH  
(klicka på texten för att hamna på Youtube och höra/se den)
som avslutas:

Men jag är för gammal för att lova.
För gammal för att tro.
Jag vill inte verka cynisk, inte vara alltför hård.
Men jag har sett så många hjärtan som krossats såsom mitt,
och jag har inte många chanser att få börja om på nytt.

Så om du säger att du älskar.
Om du säger du är min.
Om jag öppnar upp mitt hjärta och du får komma in.
Då är det bäst du är miraklet som hänt.

Vad är kärlek då?
Finns där nåt mirakel...?
hur ska jag veta det?
Eller vad innebär den?
Hur vet man att det är rätt?
 
Den där  sprudlande och glada känslan... Det stora leendet...  den stora oron i själen när man saknar och längtar efter personen i fråga... lugnet i själen men samtidigt sjungandet i den samma när man umgås...är det kärlek? 
Eller är det något annat?
En stor vänskap? 

Ungefär som Linnea frågade mig när hon gick i lågstadiet och hade en kompis som hon tyckte mycket om... -Mamma när man längtar efter en person och blir så glad att man spritter och bubblar när man får leka med den.. Är det en bästa kompis då?
-Självklart är det en bästa kompis <3
...men kärleken kan ju vara bästa kompisen...
 
 
 
 
Känslor är sjukt jobbiga... sjukt stressande... så är nog lika bra att låta bli dem ialla fall? 
 
Ska fundera på det lite till... 

Eller kanske om jag har tur... nångång bli motbevisad <3

Jag har bubblat om detta förut... klicka och lös här http://bubbella.blogg.se/2016/august/karlek-tycka-om.html
 
(null)


KRAMAR från mig till alla er <3


Dagens stavövning (i bilder)


Just me again <3

Tog en riktig långpromenad med mina stavar efter mitt blogginlägg i förmiddags.

Nu ska jag används få ord och låta er njuta av bilder ist.

Hittade dock klokhetsvägen idag.

(null)

Visst är det härligt... när man går här och funderar över livet...
Tar en dos av Hjärnmotion då finner man klokhetensväg bara sisådär några kilometer hemifrån.

Efter att ha jobbat en kväll o sen 4 nätter så köndes det att jag var värd att bara vara idag 💕

Packade ryggsäcken tog stavarna och njöt liksom jag för nu när jag sitter på balkongen i solen och vilar mina utslitna armar och ben

(null)

Det var sååå vackert på min promenad 

(null)

(null)

(null)

Om några månader är här full aktivitet härpå hembygdsgården midsommarfirande och motorcaféet på torsdagar.

Då kommer ängen vara full av gamla bilar inte bara "raggarbilar" men så skulle nog många se det iaf.

I Juli är set dax för Charleswood poker road som startar här dessutom.

(null)

Så hittade jag en gammal trapp där ute på Aggerudsudden så jag tog mig ner till sjön 

(null)

Så in i vassen vackert med vass 💕
Jag Rog mig igenom denna vass skog och ut på sjön
(null)

Hur vackert är det inte... yttersta spetsen på Aggeeudsudden
Jag tänkte jag går till näset och tar mig iland där.
Fick tyvärr vända för det var en bäckskåra i isen mellan näsets udde och aggerudsudden som jag inte vågade eller ville vada igenom.

Så fick halka samma väg tillbaka 

Passera vackra hembygdsgården igen så då får ni titta på de bilderna igen.

(null)

Passade på att ta en bild från hembygsgårdsbacken över Karlskoga centrum.
Kullen därframme i bakgrunden är Rävåskullen som jag skrev om i söndags och mellan den och sjön är vårt vackra centrum.

Nu är jag hemma sitter i solen på balkongen men får nog dra mig inåt. Det börjar bli kallt åt fingrarna när solen föevinner lite bakom Gustavsgatans fina lönnallé men om jag publicerar nu och värmer fingrarna ist kan jag nog sitta kvar lite till.

(null)


Jag "stavade ihop"  12 909 steg 
Är himla nöjd m Mig sjölv 🏋🏻‍♀️🌟🙏🏼💫

Kraaaamar ❤️



Skrämma bort latmasken på gymmet... och en dag med mig...

Hej och Välkommen <3

(Nu gör jag ett tredje försök alltid något som försvinner..ett helt blogg inlägg och så nu inledningen... men nu kanske tredje gången gillt.... OCH OBS!!!! VARNING för långt  blogginlägg....)

Idag tänkte jag att jag måste ta tag i detta med latmasken eller den totala tröttheten.

VART skrämmer man bort den? Jo på gymmet...

Träningslagret here I come...

Hu läskigt...

En massa maskiner och främmande människor... säkert jätte stora starka och coola... på gymmet mitt i stan... 
 
Fast helt borta är jag j uinte.
För ca 30 år sen tränade jag faktiskt på gym. Fick en personlig genomgång i 60 min av dåtidens moderna maskiner samt så har jag lite koll på dem som finns på gymmet i källaren på jobbet.
(Himla svårt att ta trapporna ned i källarn och utnyttja dessa helt gratis i princip...)

Jag har tränat i mycket klasser förut Areobic och Step samt Zumbat så helt otränad är jag inte.
Dessutom dansar jag ju en hel del som sagt - oxytocinets källa för mig.

(Blev väldigt fototomt här.. vågade ju inte fota på gymmet så mycket så tar några dansbilder istället)
 
Foto av Pers fotosida  (Per och jag i Barvaparken 2017)
 
 Foto av Dunkensdansbilder (Roffe och jag i Grönlandsparken Malung 2017)
 
Till saken hör att jag har överlåtets dotterns årskort när hon flyttade till Stockholm för att gå på Fotoskolan STHLM så skaffade hon ett gymkort där istället.
Detta innebär ju att jag får betala X antal pengar i månaden och måste ju då gå X antal gånger i månaden för att det ska vara värt det....  så tanken är ju att jag nu då ska bli stark och stabil i musklerna...

Jag har faktiskt haft/fått ett årskort på detta gym förut men ack ack en sån otacksam människa jag var och var inte där en endaste gång på hela året...  Men var ju så nervös... Kände mig inte så hipp som jag trodde jag skulle behöva vara... jag är ju bara jag.. 

Nu då så bokade jag tid med "starka farbrorn" som mina barn kallade Sten Valdemar när de var små så han kunde visa mig några gymmaskinerna. Han är ju där två gånger om dagen och har ju typ bott på gym i dryga 40-50 år, så vad passar bättre?

Först skulle jag väma upp lite så gick bort till maskinparken där dessa apparater stod... Crosstrainer, löp/gångband, trappmaskiner... mm
 
Hm...? Har ju sett på Youtube klipp hur folk far av löpbanden och slår kullerbyttor osv... Njaej... För mycketfolk som kan ge mig göra sånna övningar...
 
Hm... trappmaskinen... nej vill inte ramla nerför trapporna heller... tänk om den funkar som lustiga husets trappor...

Roddmaskin... Lite trångt därborta när jag inte känner hon som satt på en andra tänk om hon ser att jag inte förstår mig på något..?

Ett säkertkort... Crosstrainer... jag har ju haft en egen mr CT en gång... egentligen har jag fortfarande men den är ju inte hemma hos mig.

Står där och tittar lite... måste ju se helt "ON" ut... Inte visa hur totalt förvirrad och OFF jag känner mig... 
 
Klättrar upp på en...

HUR får jag igång den?!?!?!
 
Messar Linnea... Inget svar... jobbar fortfarande på att se ut som jag har FULLKOLL....

 

Trycker och plippar och... inget händer.... 

Fortf inget svar... Nu ser jag ut som nollkoll...

Smyger bort till den snälla kvinnan i roddmaskinen...
-ursäkta jag har ingen aning om hur jag får igång den där har du?

Hon hade ingen aning heller men den bredvid tryck på Quickstart och sen trampa tills det lyser rött och tryck igen... Öka "energin" där det står1annars blir det nog för lätt....

Åh vad snällt TACK <3

Klättrar upp på denna maskinen då istället.

Gör som hon säger trycker trampar...MEN HERREJÖSSES jag kom inte överens med fötterna vad som var att trampa framlänges eller baklänges... jösses vilka små "steg"... 
Du måste trampa framåt sa hon snällt... Alltså trampade jag bakåt...

Kom igång framlänges
 
 

Men sen så blev det LÅÅÅÅNGA steg efter 10 minuter flåsade jag som en blåsbälg och svettades grymt.

Då kom Sten och undrade om jag skulle börja med styrkemaskinerna nu om jag var varm nog.

-VAD vill du köra...
- JAG?!?!?! Hm...ben får jag mycket i dansen så kanske vi ska böja med korsetten? Mage och rygg?
Sen armar axlar?
Så det gjorde vi.
Han visade mig två maskiner och ställde in sen fick jag prova båda sen köra 20 x 3 på varje. Inte skratta, lyssna och inte prata... bara träna och ta i med rätt muskler.
Men han bubblade och pratade med allt och alla bredvid mig... kämpade hårt jag  :-) på många sätt då :-))
Sen åkte han hemåt med löfte om nya maskiner och muskelgrupper nästa gång. 
Ska bli spännande.
 
 
 
Modig som jag var så smög jag runt och kikade på några maskiner till och hittade en som såg spännaden ut för axlar och bröst... 
Fick hjälp av en annan vältränad man som visade mig inställningar och lite hur jag skulle göra. 
Körde den med... enligt Stens "ordinationer"
MEN du kör väl lite mycket repititioner 20 stycken x 3... ? Blir inte det tungt...? Jo men jag har lätt vikt på ...
Då kom enkarl till såååå många gör jag aldrig sa han...
Inte så konstigt tänkte jag... kikade försiktigt på dem och de hade sprinten i på de nedersta tyngderna medan jag hade bland de översta.
men de sista 5 på tredje omgången var riktigt tuffa...

Ja jösses avslutade med 10 minuter till på CT-n  och tjuvkikade lite på hur de andra betedde sig för att få igång apparaterna hur smidigt som helst... ochingen ramlade nerför trappan eller slogkullerbyttorpå löpbandet eller trassla in sig i vajrar på roddmaskinen...

Sen bar det av hemåt... (med minst 200 brända kalorier, CT-n presenterade det för mig)

Kände mig redan nöjd glad och fräsch som tatt tag i detta med träning/styrka.

Nu var det dags för vardagsmotionen trapporna upp och ned till tvättstugan och armarna uppåt sträck till tvätt strecket... Då var galgar och kläder tunga :-) och 4 våningar, X antal gånger, källaren och upp till min lägenhet.

Lite tungt gick det.

NU kom Linneas svar....
 
 
 
 
Jo lite sent...
 

PÅ eftermiddagen/kvällskvisten hann jag även med en skogtur med ett Maria -troll 
 
 
Så var det visst ett Ella-Troll i skogen oxå... (Som dessutom hade hunnit att vara till frissan innan. Klippte inte så mycket för jag och Helena in frissa har en plan...)
 
 
Kanske bor tomtebobarnen här?
 

Dessutom pyntade vi kalashuset inför helgen så fint...  (Visar jag inte för det är en hemlis till födelsedagsbarnet <3 )

Nu har jag redan ätit upp dess brändakalorier och lite till för provbakade en smaskig kaksort soom kanskefår vara med bland kakorna till Linneas 20 årskalas.

Så god smet och så goda även gräddade ploppkakor <3
 (jag bytte ut bakpulver mot bikarbonat efersom jag är så förtjust i den smaken som bikarbonat ger)
 
 
 

Men även om jag råkade smaska i mig ett gäng sånna så har ju jag ändå kommit en bit på vägen. Känner hur ryggmusklerna protesterar när jag sitter här och skriver.

Jag bara undrar hur fort kan denna träningsvariant bli en vana.. ett behov och inget man ska övertala sig till?
Fast är redan lite sugen på att gå dit imorgon också :-)

Tack Sten Valdemar "Starka Farbrorn" för hjälpen... SISTA :-D

Ni andra önskar jag TACK och GOD NATT <3