Min tatuering - en titel till MIN inre bok <3

HEJ vänner <3

Sitter och funderar på min kommande tattuering och texten jag bestämt mig för... skulle göra ett fb inlägg men det rann iväg...precis som vanligt.

 

Tankarna omkring att tattuera mig.... ska ska inte osv men ska bestämde jag mig för i våras även texten...

Nu funderar jag över ett av orden... 

sen är tankarna lite mera hm.... teckensnitt min egen hadstill eller ett annat...?

En symbol.... ett hjärta....  vart... ? Jag litar på min kusse  Fredrik Säker  <-kika -> här oxå

 Bild hämtad på hans facebook sida med bakgrundsbilden på en skata
Han hittas på :
 
 
 Så sitter jag och kikar på Youtubeklipp och är det underligt jag tänker ordet dans... ist för ordet kärlek....
Underbara danser... fox... kizomba... tango... mm

Dans är så mycket kärlek och glädje och livet är ju en dans på många sätt....

Både som en underbar dans på rosenblad... följsam... glädjerik... längtande.... sväva på moln.... mm Ja ni vet <3

Men dans kan ju vara så mycket mer liksom kärleken... Den kan vara tuff... oföljsam... tragisk... kan kännas som att skjuva runt på ett kylskåp.... Falla ned i avgrunden och kämpa sig uppåt igen...

Kärleken har så många ansikten liksom dansen...

Kärleken till sina barn är en dans... 

 
 

Först dansar de på mina fötter förd av mig.... (Som jag lärde mig dansa vals med farfar)
sen dansar man tillsammans med dem för och följer... oftast på egna fötter...
sen ska de dansa på egna fötter utan min förning...
Sen när mamsen blir gammal och skröplig hoppas jag få dansa på deras fötter... med deras förning...
Det är också kärlek... att få vara förälder eller även ofta liknande i vänskap och partnerskap...

Vissa har råd att hänga i baren... Jo jag vet.... Fast det kostar massor att hänga på dansgolven oxå... Jag har inte råd att dansa allt jag vill och inte råd att hänga i baren heller...

Men en dans varje dag kan jag på något sätt unna mig själv för glädje... välbefinnande...motion... Läärande, läkande och lekande mm  
Vissa dagar får jag ta de billigare alternativen som danspartner tex snabeldraken eller jag själv :-)

Det finns så mycket lockande kurser, härlig musik, fantastika danspartners och partners i livet varav jag har lyckats dansa på/ihop med en partner som har så många bitar av kärlek och dans att dela med sig av ....
Sväva på dansgolvet... hänga i baren... leva i livet... leka i stunden... men även dela tyngre stunder.... så mycket kärlek av alla de slag.

Jag var så orolig och rädd i början, i våras, när vi började träffas men ett råd från en väninna var....
Vi är för gamla för att inte våga.... tiden rusar iväg....

Så någon av oss bjöd upp jag eller han jag vet inte men nu dansar vi.... vi bjöd upp till dans innan kvällen var över <3

 

Hoppas vi kommer dansa tills vi blir gamla tillsammans och dansar med varandra av och till på varandras fötter... stöttade och förda av varandra <3

 
 

Så ordet får nog bli dans.... som för mig även symboliserar kärlek <3

Från början i  livet så tänkte jag att aldrig tattuera mig.... 
sen  har ju tattueringarna blivet fler och fler vackrare och vackrare...
Symboliserar ofta så mycket för sina bärare.


Jag har sagt att OM något som känns som JAG dyker upp så ska jag tattuera mig.
En patient sa en gång " Du är en ängel på jorden" då tänkte jag en tattuering med en ängel.... hittade tyvärr inga "JAG änglar..." ler och tänker på patienten när jag hör Maria i Blender sjunga "En ängel utan vingar"

Så kom filmen TED  oj vad jag grät... Där tog jag till mig ett citat som jag tog till mig och gjorde till "mitt".

Sen upptäckte jag att min kusin som är en fantastisk konstnär även lär sig tattuera. Går just nu som lärling.

Lånar en bild han gjort på en gemensam vän:

 

DÅ blev tanken att citatet kunde bli en tattuering och vad vore mera personligare än att låta min kusin göra min första tattuering och sista tattuering.... Har en plan för nr 2 oxå... men även där bollar jag...

En kollega till mig sa
MEN INGELA du ska väl inte tattueradig!!! Klottra på dig!!!!
En vacker mening på ett papper är väl inte klotter... svarade jag.... NEJ men det stopparinte med en sa hon...
Två meningar eller en mening och en bild på ett papper är väl inte en klotter...?Eller...?!

Ett papper fullt med meningar kan ju bli .... en uppsats... eller en en vacker bok...?
Ett par meningar som ett fb inlägg kan bli ett långt blogginägg.... 
Min plan är inte att klotta  ner mig bara ge pappret lite vacker prydnad... en överskrift /titel på MIN inre bok <3 

Tankar till tatto nr 2.... 
Bilden till min boks titel...


Tro hopp och kärlek eller bara en vacker bild.... i massa olika utföranden (taget bilder på nätet  som jag skissar och bollar utifrån)

Jag älskar hjärtan så blir något med hjärtan iaf...
Så vill jag symbolisera barnen... svalor kan ju vara en symbol för barnen....  de flyger ut men kommer också hem... 

 

På torsdag är det dags... så spännande... sen kommer en blogg om HUR det blev :-)
Ni får även citatet som jag funderat på det då <3
Jag kommer inte visa varken det förrän det är klart eller min tatto nr 2 (och sannolikt sista) förrän de är på plats <3

Nedan är bilder tagna på nätet inte från Fredrik som jag använt när jag bollar min/a tatto/s

 

 
 

 


Som sagt jag litar på Fredrik min kusse. 

Bollar m han och tänker att så duktig som han är så kommer det blir tråkigt för han att göra mitt citat men jag tycker det ska bli en kul kussetid dessutom.

TIPS han har dessutom fått sitt självporträtt på körkortet.

Kika gärna länkarna jag lagt ovan inbakade i texte eller nedan sök på facebook och instagram eller google för se fler av hans arbeten  samt: https://www.artely.se/fredrik-saker/

Instagram:  Fredriksaker
Facebook: Fredrik Säker 

Nä nu måste jag starta min dag.
Det lilla facebook inlägget blev ett låt blogginlägg och ryggont (Tur jag har massagetidimorgon) 

 KRAMAR ute där <3 Håll tummarna för mig på torsdag eftermiddag.

Tankar om känslor eller mest om Kärlek <3

                   Hej vänner <3

Jag funderar mycket över många saker just nu... 
 
(null)

 
Min hjärna är ju full av plopp upp tankar.
 
Det poppar och ploppar och mycket text blir det...
 
Här kommer en blogg jag började med redan november 2016 men efter orkeslöshet och en stor fundering över livet som lett til bloggtröghet eller sbloggtopp...  så hann inte inlägget bearbetats klart och sedan bearbetats på igen och återigen hamnat i arkivet så nu filar jag på den igen, gjort någon vecka och nu kanske den publiceras...?
Ja kan ni läsa den så har den publicerats helt klart.
 
Samtidigt så känns det som om jag blottar mig och kanske skrämmer bort om jag publicerar... 
Fast kan ju ge mig högsta vinsten också...?

Vet inte om jag har så många bilder att piffa upp detta inlägg, lånat några på nätet, kanske lite länkar till videos och länkar på Youtube. (Klicka på den färgade länktexten så hamnar du på Youtube edy) om det fungerar såå?
 
Jag och mina känslor
Jag funderar mycket över känslor och hur jag upplever dem, tänker och känner omkring dem.
Jag bollar tankarna... med mig själv, med några av mina närmsta men sedan börjat sätta tankarna på pränt i bloggen ibland så känns det som de får ytterligare en dimension.
 
När jag skriver av mig kommer jag in i hjärnans alla labyrinter på ett annat sätt.
Funderar in mig i återvändsgränder och i nya möjliga vindlingar där jag inte har en aning om vart det ska ta vägen.
När jag läser det jag skrivet och hur min hjärna har brainstormat upp alla sina tankar i utkastet så förstår jag lite hur jag tänkte eller tänker... fast ibland, av och till ofta tänker jag... nu är du allt helt ute och cyklar!

När jag pratar har jag ibland svårt att sätta ord på känslan /tanken/viljan. Tankarna bara far omkring och orden som kommer ut hörs eller upfattas ofta bara fel... dessutom blir jag så ivrig på att säga det jag vill säga men ändå inte avslöja hur jag känner.. tänker... så det kan bli helt underligt konstigt och svamligt det jag säger eller sagt.
 
 
Känslostormar
Jag har insett att jag verkligen inte har full koll på mina känslor... mig själv och mina reaktioner omkring olika känslor.
Jag har varit rätt stormig i hjärna, själen och hjärtat vilket förvärrar det mest... att reaktionerna blir så mycket större och uttrycken för stora och förvirrande så jag borde försöka hålla mina tankar mera för mig själv än försöka tala om dem.... 
Jag har och gör nog fortfarande överreagerat... en hel massa ibland... under reagerar.... och känner mig helt off ibland. Eller bara sisådär... okej... vad var det med det dååå?

Vad innebär egentligen känslor? 
 
 
 
Jag försöker förstå min omgivinings känslor... förut har jag försökt att läsa av och tro..numera frågar jag  oftare om jag är osäker och behöver veta.Samtidigt som jag är rädd att frågan kan skrämma bort... 

Kärlek
Här kommer det handla om kärlek... och då tänker jag kärleken som den man (jag) söker och förväntar sig (mig) finna tillsammans med en person... "någon" ... som vill dela den...  dela den med dig (mig)...
Har man (jag)  tur kan det ju vara för livet... den där gemensamma och trygga men ändå intressanta och spännande gemensamma framtiden... är nog det jag tänker mig mest i detta inlägget.
 
I ordet kärlek får spannet på känslan vara rätt stort,  inkludera att tycka om till att tycka om väldigt mycket.. till ja att var kär och älska.... 
 
Den korta kärleken... 
Kärlek bara för en tid...
 en tid som man tillsammans har mått gott och haft en härlig och bra gemensamhetsupplevelse..
Det kan vara en tid i en relation/förhållande/umgänge...  en dans... eller en blick... nån form av gemensamhet... en känsla av samhörighet... som kan göra så mycket och få glädjen i kroppen att spira och kinderna att le.
 
Den lilla kärleken
Den stora kärleken
  den lilla kärleken som man vet att den betyder mycket man mår bra tillsammans och man fortsätter med personen i sitt hjärta...
  den stora kärleken är den kärlek vill bli gammal med.
Bilden av att gemensamheten, tryggheten tillsammans naken hand i hand bland sanddynorna i Österlen och ser ut över havets horisont
med respekt för varandras olikheter och likheter....
 
 
 


Dessa är mina tankar om kärleken helt utan att söka på google eller Wikepdia.
 
I brist på bröd...
En vän skrev till mig här en dag....  "I brist på bröd får man äta limpa...
 
" En konstig liknelse.. efterom jag tycker massa om limpa särskilt en viss limpa och gärna rostad.
Att rosta limpa luktar dessutom så gott... jag blir liksom sugen på bara lukten av rostad limpa... så att äta limpa i brist på bröd kan vara en väldigt smarrig upplevelse....
Vem vet rätt vad det är kanske limpan växt sig till en läcker brödbit man aldrig vill vara utan... 

Vissa bröd ser ju väldigt goda ut men är bara en tom och smaklös insida och då längtar man efter sin goa speciellalimpa...
men usch vika torra och tråkiga limpor det finns oxå... 

Sen är det ju lite pålägget som gör brödet oxå... eller med ett gott smör så behövs ju inte så mycket mer... 
 
Vem vill vara någon? 
En annan vän till mig uttryckte  för flera år den uttryckt att han längtar efter någon. Att någon att dela livet med... 
eller som när jag i mitt liv trivdes väldig gott i en famn och denne person sa... ÅÅÅÅH vad skönt det är att krama på NÅGON...
 
Jag är allergisk mot NÅGON.... Hemskt... Då överreagerade jag en hel massa tror jag men för mig var det en självklar reaktion då...
 
OM denne var nöjd att krama på "Någon" så behövde den verkligen inte krama på mig...
för jag vägrar vara någons någon...
 
Jag vill vara där jag är för det är mig och jag som man vill umgås och ha det bra med... inte någon... någon  som i vem som helst.
 
Den personen som sa att den saknade någon och sökte någon tog jag ett allvarligt samtal med.
Du kommer aldrig hitta DEN som du kommer må bra och vilja dela livet med så länge du letar efter någon.... För det  finns ingen kvinna som vill vara din någon...
Vi vill vara DEN kvinnan som betyder något speciellt. 
 
Fast vad vet jag... många osmakliga bröd och torra limpor och många någon kanske ger bra perspektiv på det smakrika stora brödet? Kärleken? Vänskapen?
 
Nu händer det ju att jag skriver och säger "någon" ibland men inte precis i dessa sammanhang...
Hoppas jag...
men ibland kan det ju vara så att man gömmer sina känslor bakom detta uttryck "Någon"... tänker jag också... man säger någon fast man istället egentligen ville säga du/dig...?
Precis som kan gömmer sig bakom "man" ist för jag...

Egentligen kanske det egentligen är så att personen som kramade om mig ville säga ÅH vad skönt att krama på DIG men inte vågade...
Eller den som sökte någon försökte säga... KOM hit det är DIG jag vill leva med... 

För jag har ju faktiskt själv känt så och känner att det är lättare att gömma sig bakom vissa uttryck när man egentligen vill skrika ut något annat för man är rädd att skrämma bort den personen med det man faktiskt tänker, känner eller vill säga...

Sen kommer nästa problem då... när det gäller mig själv... 
 
Jag och kärlek
Jag är LIVRÄDD för kärlek... 
Jag tror intejag är bra på kärlek...
Jag längtar efter kärlek...
 
... men är rädd att inte vara redo...
att jag inte kan leva upp till kärleken den stora...
 
Jag är livrädd för....
att gemensamheten och tryggheten ska bli tråkig ... att man tar varandra för given... och glömmer bort att tillsammans leva och skapa spänning och visa respekt, vara lite eller mycket galna och ge varandra luft att andas men ändå andas tillsammans. Vattna sin egen och varandras kärlek. 
njuta av varandra och vardagen även om det inte alltid är på topp.
 
Inte... kväva den... glömma den... ta den förgiven.. låta vardagen glömma kärleken...  Livet är ju inte alltid i lust utan av och till även i "nöd" 
 
Jag vågar inte tro på kärlek...
Jag har alltid i hela mitt liv tänkt att killar/män har inte samma känslor som oss tjejer/kvinnor... 
Killars känslor är ytligare...

Jag vågar inte tro på deras känslor....

Jag vågar inte tro på tecknen... 

Jag går istället och förväntar mig att snart är det kört... och om de nu känner sådan känslor.... så varför skulle de känna det för mig...? Det finns ju så många andra kvinnorpersonligheter som kan betyda mer... och de är ju så trevliga... så visst är de mer värda denna person än jag...

När jag sa det till min faster sa hon till mig MEN Ingela varför ska du stiga och sidan och lämna fri väg, kanske missa din chans.
Visa intresset istället och låt den andra göra valet...

Då måste jag ju blotta mig...

Jag har byggt en mur som försvar att inte bli sårad...  då när känslorna tar slut... och tyvärr så stänger den även in mina egna känslor innanför muren... för visar man dem inte utåt så kan inte känslorna såra mig varken mina känslor eller den andres käsnlor... 

SÅ tänker jag...
Så mycket super vackra  sångtexter, filmer, böcker gjorda av män... som uttrycker sådan kärlek och smärta över förlorad kärlek...
Dansband...hårdrockare... punkare...popartister... författare

De måste ju kunna känna så isf annars kan de ju inte skriva så...?

Män i min omgivning som har kraschade förhållanden bakom sig som kämpat hårt föratt komma på benen igen... flera som har svårt att komma till ro i ett nytt eller ens våga landa i ett nytt...

Så slutsatsen har då blivet att män har känslor och stora sådana...
nu måste jag istället försöka tro på det och att det kanske känslorna faktiskt kan vara så att dessa kan inkludera mig.... det är kanske jag som är trasig och inte kan hantera det...?
 
Får ta lektioner och sy ihop hjärtat lite och våga tro... på mig själv och andra...
Våga ha en dörr på glänt i muren?  
 
Open your heart...  Jill Johansen (Öppna din dörr... Tommy Nilsson)
Open your heart
and let me know you want me here
show me that you really care that our love comes first
and I'll open my heart
I'll give you every piece of me
you know I'll love you through eternity
and I always will I always will
 
 
Maria Skäringer Stygn (Hela texten stämmer ju inte riktigt in men ändå så naken så trasig och så full av stygn)
Här är vi då tillsammans: kvinna och man
Vi kan tråckla våra revor så gott som vi kan,
Så om du ville dela några enkla dygn
Med nån som har hjärtat fullt av stygn

Jag försöker vara ärlig
Om det nu går
Och jag bär dom som en krona
Varje stygn, varje sår,
Så om du ville dela några enkla dygn
Här är jag med hjärtat fyllt av stygn
 
Lena Philpssons Mirakel är så bra... skriven av mig själv....?

Klockren är denna låt av Lena PH  
(klicka på texten för att hamna på Youtube och höra/se den)
som avslutas:

Men jag är för gammal för att lova.
För gammal för att tro.
Jag vill inte verka cynisk, inte vara alltför hård.
Men jag har sett så många hjärtan som krossats såsom mitt,
och jag har inte många chanser att få börja om på nytt.

Så om du säger att du älskar.
Om du säger du är min.
Om jag öppnar upp mitt hjärta och du får komma in.
Då är det bäst du är miraklet som hänt.

Vad är kärlek då?
Finns där nåt mirakel...?
hur ska jag veta det?
Eller vad innebär den?
Hur vet man att det är rätt?
 
Den där  sprudlande och glada känslan... Det stora leendet...  den stora oron i själen när man saknar och längtar efter personen i fråga... lugnet i själen men samtidigt sjungandet i den samma när man umgås...är det kärlek? 
Eller är det något annat?
En stor vänskap? 

Ungefär som Linnea frågade mig när hon gick i lågstadiet och hade en kompis som hon tyckte mycket om... -Mamma när man längtar efter en person och blir så glad att man spritter och bubblar när man får leka med den.. Är det en bästa kompis då?
-Självklart är det en bästa kompis <3
...men kärleken kan ju vara bästa kompisen...
 
 
 
 
Känslor är sjukt jobbiga... sjukt stressande... så är nog lika bra att låta bli dem ialla fall? 
 
Ska fundera på det lite till... 

Eller kanske om jag har tur... nångång bli motbevisad <3

Jag har bubblat om detta förut... klicka och lös här http://bubbella.blogg.se/2016/august/karlek-tycka-om.html
 
(null)


KRAMAR från mig till alla er <3


Dagens stavövning (i bilder)


Just me again <3

Tog en riktig långpromenad med mina stavar efter mitt blogginlägg i förmiddags.

Nu ska jag används få ord och låta er njuta av bilder ist.

Hittade dock klokhetsvägen idag.

(null)

Visst är det härligt... när man går här och funderar över livet...
Tar en dos av Hjärnmotion då finner man klokhetensväg bara sisådär några kilometer hemifrån.

Efter att ha jobbat en kväll o sen 4 nätter så köndes det att jag var värd att bara vara idag 💕

Packade ryggsäcken tog stavarna och njöt liksom jag för nu när jag sitter på balkongen i solen och vilar mina utslitna armar och ben

(null)

Det var sååå vackert på min promenad 

(null)

(null)

(null)

Om några månader är här full aktivitet härpå hembygdsgården midsommarfirande och motorcaféet på torsdagar.

Då kommer ängen vara full av gamla bilar inte bara "raggarbilar" men så skulle nog många se det iaf.

I Juli är set dax för Charleswood poker road som startar här dessutom.

(null)

Så hittade jag en gammal trapp där ute på Aggerudsudden så jag tog mig ner till sjön 

(null)

Så in i vassen vackert med vass 💕
Jag Rog mig igenom denna vass skog och ut på sjön
(null)

Hur vackert är det inte... yttersta spetsen på Aggeeudsudden
Jag tänkte jag går till näset och tar mig iland där.
Fick tyvärr vända för det var en bäckskåra i isen mellan näsets udde och aggerudsudden som jag inte vågade eller ville vada igenom.

Så fick halka samma väg tillbaka 

Passera vackra hembygdsgården igen så då får ni titta på de bilderna igen.

(null)

Passade på att ta en bild från hembygsgårdsbacken över Karlskoga centrum.
Kullen därframme i bakgrunden är Rävåskullen som jag skrev om i söndags och mellan den och sjön är vårt vackra centrum.

Nu är jag hemma sitter i solen på balkongen men får nog dra mig inåt. Det börjar bli kallt åt fingrarna när solen föevinner lite bakom Gustavsgatans fina lönnallé men om jag publicerar nu och värmer fingrarna ist kan jag nog sitta kvar lite till.

(null)


Jag "stavade ihop"  12 909 steg 
Är himla nöjd m Mig sjölv 🏋🏻‍♀️🌟🙏🏼💫

Kraaaamar ❤️