Till Hanna och alla andra… som vågar gå mot strömmen…

Tanken var att svara i Hannas blogg inlägg men till slut blir det ett svar /en kommentar till henne som jag kände att så mycket tid , tankar och ord jag lagt på svaret så vill jag inte riskera att den försvinner utan att synas  så därför blev det en blogg av mig och  får heta: 

Till HANNA och alla andra…som vågar gå mot strömmen… eller står pall kanske det skulle vart?

Fast jag bestämt mig att släppa dessa diskussioner men efter att läst kommentarer INSTAGRAM och i bloggar rann jag över… 

Jag höll mig fast Maria Lundqvist Instagram inlägg fick helt sjukt idiotiska kommentarer när hon skrev att hon blivet sjuk i Corona…

Men…

Det kommer ett mera sånt där glatt inlägg efter detta… sånt som alla hellre läser… som man delar med sig av.

Jaaa du vad ska jag säga…?

Jag funderar på vilken region du tillhör ( och jobbar åt)?

Fick du tjänsten på IVA du sökte och var på anställningsintervju för?

Så undrar jag om du var utlånad som ovan till er IVA avdelning under den värsta COVID pandemin under 2020? Och delar av 2021?

Om du nånsin vårdat en riktigt sjuk COVID patient?

…när bara att föröka få av den vigselringen som fastnar av svullnaden på ringfingret håller på och sänker patienten till nära döden i syresättningen… och syrabasen kraschar…

Trots 90% syrgas, peep, tryck över peep, enligt konstens alla regler, rekryteringar så tar det närmare 30-60 minuter för patienten att återhämta sin syresättning.

När man hela tiden får prioritera lunga och överlevnad  framför trycksårsrisken.

När jag som IVA sjuksköterska ska vara huvudansvarig, mentor och handledare för personer som fått en upplärning på 4 timmar som vi fick minst 1 månad på oss när vi var nyutbildade IVA sjuksköterskor och dessa  som vi då våren -20 ansvarade för var allmänsjuksköterkor och anestesisjuksköterkor inlånade från vårdavdelningar och operationsavdelning (som stängt och ställt in operationer). När anhöriga ringde och jag hade inte tid för jag prioriterade patienter och personal.

Vi kämpade och taggades av att vi kände att vi gjorde ett bra jobb. Frustration och rädsla men ville ge vård och en massa kunskap vi samlade på oss.

Vilken hög intensivvård vi presterade! Vilket samarbete vi hade! ALLA allt från oss i vården till all service runtomkring.Alla kämpade vi tillsammans vana och ovana.

Nu har vi landat i den ordinarie personalen, bemanningen och med den ordinarie  beläggningen av IVA patienter.

4 IVA eller 2 IVA +2 COVID IVA

När våra COVID platser blir fyllda placeras de vidare på Regioenns andra två sjukhus/

Vilket även gör att all COVID ersättning är borta även om vi har COVID patienter.

Men upplevelsen vi har med oss och fortfarande ställs inför. Frustrationen och förtvivlan när våra vänner och bekanta ligger i respirator, i olika långt gående stadier av sjukdomen.

När både vanliga vi liksom IVA patienter och COVID inte får möjlighet till samma bevakning och vård fast där vore mycket möjligare om de som får och kan vaccinerar sig. 

När patienter med dialys, tarmsond, respirator, bukläge, sondmat med allt för stora retentioner… slangar överallt endast minimala trycksårsavlastande insatser för syresättningen bara sjunker om vi rör dem. Beröringen ger deras kropp ett otroligt stresspåslag med reaktioner på olika sätt på kroppens olika funktioner… och inflammerade multiorgansviktande organ. 

När dessa måste vidare för ECMO Behandling och vi senare får veta att den vännen/bekanta, jämngamla, dog. 

Lyckan när man kämpat med en annan bekant men som sedan går samma väg som den andra (beskriven ovanför) men som faktiskt efter ECMO behandlingen kommit hem.

Som sedan  skriver via Messenger. Skötte inte du mig i kga? Vill jag minnas i töcknet? 

Jo det var jag…

De höll på att förlora mig men nu är jag äntligen hemma.

Tacksamheten jag kände var fantastisk.

Liksom sorgen när jag läser på Facebook att vänner i andra städer dött i COVID.

Vi har alla i denna vård slitet hårt…. Ansvar… övertidstimmar… ventiler för oro och frustration är olika…. ALLA dessa överlevare och icke överlevare har slitet på oss.

På våra själar, på våra hjärtan, våra hjärnor och våra kroppar. 

Många av oss i vårt arbetsteam har förlorat anhöriga under denna tiden av olika orsaker men även av COVID. 

Möjligheterna att vara med och ta avsked eller låta anhöriga vara med och delta vid begravning har varit olika beroende av restriktionerna just då även för oss.

Vi inom vården är ju inte bara vårdpersonal… vi har liv utanför sjukhusets väggar utan smurfkläderna.

Jag är inte bara IVA Sjuksköterska… jag är mamma, dotter, partner, syster, moster, väninna… dansare… numera även golfare…

En glad och energisk personlighet med mycket idéer o h problemlösningar som ofta tänker mindre före och mera ältar efter… 

Jag har ett stort hjärta till mina nära men även till mina medmänniskor. Som älskar svensk musik allt från min favorit Magnus Uggla, Ebba Grön till dansband som Blender X-play Sannex m fl 

Tänk att få gnussa loss till en fantasisk dansbandslåt på en modernlåt njuta och bli alldeles alldeles… danskär…. Optimalt vore en av Uggla låtarna och jo Sannex har gjort iaf en…

Jo jag VILL att pandemin lugnar sig… 

Men nu dansar jag inte och jag undviker närsituationer trots mina 3 vaccindoser och inhämtade vaccinationspass.

Alla vi vårdpersonal är människor med ett privatliv och personligheter utanför våra professioner.

Åter till vården:

De flesta av patienterna vi får nu som är COVID sjuka, som vårdas pga sina skador/inflammationer  pga COVID  är ovaccinerade.

Det är deras val att vara ovaccinerade (jag kan respektera det om man har en god anledning OCH lever inte som det förväntas…. Och inte som om COVID inte finns!  Utan lev utifrån de restriktioner som finns. Riskera inte att smitta andra! 

Det är ditt ansvar!!! Hur skulle du må om du smittar en närstående som du kanske dessutom förlorar i olika sviter av komplikationer till COVID…?

Isolera dig och var rädd om dig!!!

Vänta ut pandemin.

Handla riskfritt och sök sjukvård när du behöver.

Respektlösheten mot de som lever med livslånga skador från sin genomgångna COVID och de som inte överlevt. De anhöriga som sörjer… vi som kämpat med dem…. 

De som fått ställa in sina operationer, cancerdiagnos som draget ut på tiden pga inställda besök/undersökningar…Den respektlösheten är så sjukt tung att ta för oss ALLA i dessa situationerna så till slut reagerar vi.

HUR!?!! Flera hos mig har varit och en del är sjukskrivna pga utmattningssyndrom andra byter jobb… Vi andra saknar dem våra fina kamrater och lär upp nya arbetskamrater men den samlade arbetslivserfarenheten/kunskapen blir lägre och lägre när lång erfarenhet försvinner.

VI har fyra IVA platser hos oss och det är vi bemannade utifrån. Vi hjälps åt på en stor 4 sal.

Nattetid 2 ssk och 2 usk efter kl 01 till 07.30

Har vi en COVID patient  så låser den två platser.

Då vi struktureras om till 2 IVA och 2 COVID…

Vi hamnar på två olika plaster och kan inte hjälpa varandra på samma vis.

Läkemedel till pumpar ska dras, antibiotika ska spädas ordinationer ska verkställas, patienterna ska få omvårdnad oavsett COVID IVA eller vanlig IVA

Många väger 100 kg + 

Då ska man på två personer ensamma vända dessa…hålla reda på alla slangar och sladdar.

Samtidigt hoppas att patienten bredvid inte vaknar till  och rycker sin andningstub eller andra mer eller mindre farliga slangar.

Alternativet är att ge den man inte ser medan man sköter den andra Bolusdoser av sömnmedicinen.

Dagtid är vi i grundbemanningen 3 ssk + 3 usk dagtid + kvällstid vardag.

Lägre helger.

Vi har sjukgymnast till covidpatienterna veckans alla dagar… ( vanliga IVA patienter har bara vardag…)

En anestesi IVA läkare dygnet runt men kontorstid har vi självklart fler på plats för anestesi) 

Men då har vi även en massa servicetjänster /platser som ska göras… som inte räknas in i IVA platserna 4 alt 2+2

"serviceuppdrag" såsom CVK inläggningar, sond, stickhjälp, rädda hjärnan, elkonverteringar, pre operativa förberedelser på patienter som måste stabiliseras innan mm

På helger och nätter har vi dessutom post op hos oss.

Vid akuta stunder kan jourhavande anestesi sköterska hjälpa oss om hon inte är upptagen.

DESSUTOM hör och häpna men på vårt sjukhus så vårdar vi patienterna för vad de kommer in för.

En app (blindtarm) som behöver opereras läggs inte in som COVID patient utan som blindtarmspatient MEN om hen testas positivt på akutens snabbtest så placeras den utifrån det OCH vårdas utifrån det.

Får post op på op salen osv.

Hen skriv inte in som COVID patient som huvuddiagnos.

Inte heller damen med brutet lårben… blir COVID patient.

En som kommer in med andningsproblem röntgas och diagnostiseras utifrån det. Räknas inte genast som COVID.. .det kan faktiskt vara en vanlig lunginflammation med vara positiv på testet… 

ALLA IVA patienter är definitivt INTE COVID och ALLA dör inte på långa vägar eftersom vi lärt oss så mycket på dessa åren.

Vi har varianter på vanliga IVA patienter vissa kommer om en "never ending story" av våra missbrukare… sover sig igenom snedtändnignar /överdoser glada över en varm säng, en rejälfrukost och går "hem" sen. Då slapp de sova på toan på busstation… vi är inte glada över dessa heller… man önskar samhället och de själva hade andra lösningar… men de liksom andra patienter inklusive ovaccinerade covid patienterna får vård.

Men det sliter som sagt på oss.

De patienter som är vaccinerade men pga sina medicineringar inte får rätt effekt av vaccinet de får oxå vård och dessa patienter blir sannolikt flera.

Vi är slitna och vi önskar mer respekt för vårt jobb och för de som jag beskrev tidigare har förluster /situationer pga COVID.

Både av ovaccinerade men även andra som "roar" sig med andra riskfaktorer och förstår det och vi önskar att de undvek riskerna.

Låt oss ägna vår professionalitet åt de som mest behöver den!

Hjälp oss att ha möjlighet att prioritera vården och samhällets insatser så får vi hoppas att möjligheten att politiken och samhällsinsatserna sätts in så att vi retroaktivt får kred. Men politik och beslut tar tid… under tiden måste vi hjälpas åt ALLA

❤️ TILLSAMMANS ❤️

Ingen av dessa som missar sina viktiga operationer eller undersökningar kan ta igen den tid de missade särskilt om en viktig diagnos försenats.

Oavsett orsaken… vem som är smittad… den själv, operationspersonal eller personal/patientbelastningen på eftervårdsenheter… materialbrist.

Som väl är så är situationen magiskt mycket bättre nu jämfört med 2020.

Men omikron ställer till massor i samhället även om sjukvården är mindre belastad nu. Men de som ändå drabbas hårt behöver och får vård.

 Återigen låt oss ta oss igenom detta 

❤️ TILLSAMMANS ❤️

Respekt och restriktioner

Så mycket mer finns att beskriva vårssituationerna med ljud , värme, trängsel utrustningstrassel som kräver resurser  men prioriteringen får avgöra vilken medicinsk vård/omvårdnad som är viktigast Rex klä om dialysen kl 03 på natten eller hinna med andra viktiga vårdinsatser… mm 

Situationer som finns även i den vanliga IVA vården men då kan vi hjälpas åt på ett annat sätt när vi är ett team 2+ 2  Istället för 1+1 i varsina rum… 

Känner nån sig blottad? Hör av dig så redigerar jag.

/ingela 

Ps kommentarer från några av kollegornas kommentarer på Hannas blogg:

"  "stå pall" ..det

är ju vi det som gör. Vi som vårdar dessa covidare..i stort sett alla denna omgång helt i onödan. Allt de hade behövt gjort för att undvika vård hos oss är att ta vaccinet. 

Om du frågar en kraftigt överviktig om hen vill vara utan sin övervikt imorgon med hjälp av ex vaccin..vad skulle svaret bli? ..eller en rökare som fått KOL, om den vill vara fri från detta imorgon med hjälp av ett vaccin..vad skulle svaret bli då? Att jämföra livsstilsförändringar med att ta en spruta..blir rättså haltande. "

" Patienter med KOL, övervikt eller som råkat ut för trauma kan inte smitta andra med dödlig sjukdom - där är skillnaden 🙄 "