Kyrkobesök đŸ™đŸŒ

Jag sliter inte hÄrt pÄ kyrkotrösklarna tyvÀrr.

Men alltid nĂ€r jag stiger in i en kyrka kĂ€nner jag en tysthet och ett lugn komma över mig inombords
  

(null)

Allt det vackra som byggts för sÄ lÀngesedan. Bygget, mÄlningar, sniderier, konstverk, orglar, altartavlor, altarringar och dopfunt.

Tidens gÄng liksom griper tag i mig.

Vi möttes av denna staty i vapenhuset som jag kallar första dela av kyrkoentren
 det heter vĂ€l sÄ  dĂ€r mannen skulle hönga av sig sin rustning, sina vapen.

(null)

En sörjande kvinna
 med en Ă€ngel Genius vid sin sida.

I denna kyrka Filipstadskyrka var dopskĂ„len sedan 17000 talet nĂ€r prĂ€sterna hade den med sig runt om i gĂ„rdarna för att göra nöddop men sjĂ€lva dopfunten frĂ„n 1932 dĂ„ skĂ„len numera bor i dopfunten.

Missade fota dopfunten men jag hittade Krubban
  (null)

(null)


och en bibel (eller dĂ€r var massor av historiska biblar)
Gustav Wasas Bibel đŸ™đŸŒ

Kyrkans arkitektur var som vĂ„ran hemma i Karlskoga men den var enklare pĂ„ nĂ„got sĂ€tt i sin utsmyckning och sĂ„ vacker.

Vi var dÀr pÄ Leyahs dop. En golfkompis till Magnus som blivet pappa.

De senaste Ă„ren har jag bara varit i begravningskapell och pĂ„ begravningar sĂ„ den vĂ€rmande kĂ€nslan av ett barndop var sĂ„ hoppingivande.
En kĂ€nsla av Tro, Hopp och KĂ€rlek 💓 

(null)

Att sjunga Tryggare kan ingen vara och Gud som haver (melodi blinka lilla stjÀrna) gav som vanligt en skÀrande kÀnsla i halsen efter som jag inte vÄgar sjunga ut, tonarten kÀnns för hög och bara nÄgra toner kÀnns bekvÀma dessutom vill tÄrarna och grÄten slÄss om platsen i halsen med stÀmbanden sÄ det funkar inte liksom.

DĂ€r var en dam i rullstol och tankarna gick genast till mamma. Jag har inte saknat min mamman sĂ€rskilt mycket (jo den mamma hon en gĂ„ng var) men helt plötsligt sĂ„
kom en enorm saknad och jag började grÄta alldeles förtvivlat inombords under första solosÄngen.

Först blev jag alldeles varm av den sĂ„ngen och lycklig att sitta dĂ€r med Magnus ❀ vi sĂ„g pĂ„ varandra och jag blev sĂ„ varm inuti.
Sen sÄg jag Leyahs farmor /mormor eller gammelfarmor/mormor?
Och tankarna pÄ mamma och saknaden av henne tog stryptag om mig.

(null)

(null)


Jag ville kasta mig ner och gömma mig pĂ„ golvet, slĂ€ppa ut all saknaden och sorgen, đŸ’” lĂ„ta kroppen skaka, hulkningarns slĂ€ppas loss och tĂ„rarna spruta men jag bet ihop och bet ihop och bet ihop.

(null)

Magnus hade som vanligt rĂ€ddande nĂ€sdukar nĂ€ra till hands och flĂ€tade sina fingrar tröstande med mig. Ett leende dessutom
 dĂ„ det nog var
 ja jag minns inte vilken gĂ„ng i oordningen tĂ„rsrna svĂ€mmat Ă¶ver pĂ„ det dygn vi dittills hunnit ses denna helg.

Vi tÀnde ett varsitt ljus för vÄra nÀra i himlen innan vi gick hem.

Jag hade redan tĂ€nkt pĂ„ mamma medan vi sjöng tryggare kan ingen vara
 eftersom jag dĂ„ mindes att mamma inte klarade av att höra den sĂ„ngen efter min lilla syster Marias död. DĂ„ de sjungit den.

Men den Ă€r ju en vĂ€rmande sĂ„ng som förklarar barnets trygghet i Jesus armar och i barnaskaran. Vi Ă€r ju ALLA Jesus barnaskara ❀
TyvĂ€rr sĂ„ Ă€r denna barnaskara inte sĂ„ trygg som man önskar numera 😟 men Om nu Jesus funnits sĂ„ var det iaf hans mĂ„l.

Andra solosÄngen gick bÀttre dÄ hade jag hÀmtat mig och Äterigen njöt av stunden hÀr och nu pÄ det sÀtt tanken med dopet var.

Jag log Ă„t de barnen som pratade, utforskade kyrkan och altargĂ„ngen som sig bör. eftersom Jesus sagt att barnen ska komma till honom. 

PĂ„ Pontus och LinnĂ©as dop sa prĂ€sten (vĂ„r "husprĂ€st"  Olle) Ă„t alla barnen skulle komma fram vid sjĂ€lva dopceremonin och sĂ„ stod de i en halvcirkel och inspekterade hĂ€ndelsen.
Jag tĂ€nker alltid att jag oxĂ„ Ă€r ett barn vid sĂ„dana tillfĂ€llen. SĂ„ jag vill oxĂ„ resa mig men misstĂ€nker att det Ă€r Ă„ldern i detta fallet som avgör barn eller inte barn. 

Jag vĂ€rmdes av alla mĂ€nniskor som var dĂ€r för Leyah och hennes förĂ€ldrars skull. Med först och frĂ€mst vĂ€rmdes det för deras skull Leyahs, Tonys och Maries ❀

(null)

(null)

(null)



Sedan 2019 har jag nĂ€rvarande taget farvĂ€l av mamma, magnus pappa och min ex svĂ€rfar. 
Jag har dessurom tappat rĂ€kningen pĂ„ alla avsked jag gjort pĂ„ distans pga Corona. Avsked till mĂ€nniskor som pĂ„ olika sĂ€tt betytt mycket för mig och/eller till min familj) 
Vackra avsked men ett vĂ€lkomnade till vĂ€rlden som vid ett dop nu, var verkligen nödvĂ€ndigt för min inre frid och framtids hopp. 

Vi valde att inte delta i dopkaffe Àr pga Corona pandemin Àven om vi var inbjudna inom den ramen av max antal till dopkaffets lokal.
Vilket inte var bara för vÄr skull utan för
Leyahs oxĂ„. 

Vi skickade med vĂ„r present istĂ€llet och vi hoppas att dikten vi pĂ„tade ihop, att dess dubblabudskap om bollens vĂ€g genom golfbanan oxĂ„ var Leyahs vĂ€g genom livet till hennes mĂ„l med lagomt svĂ„ra hinder, hinder som bĂ€r med  sig lĂ€rdom i framtiden.

(null)

Kladdlappen (glömde fota fĂ€rdigskrivna kortet) 

(null)


Vi drog oss hem mot Grythyttan igen.

Intog soffan och hade tv och soffhĂ€ng hela kvĂ€llen med vissa avbrott för dans och trĂ€ningsaktiviteter.  Dessutom sjölvklart  lyssna till vindens slitande i husknutarna och fönstren.

Lycka till Leyah đŸ„°


Jag behöver nog ta mig till en kyrka snart igen och samla lite lugn och ro ❀

(null)

SĂ€rkilt nĂ€r hormonerna brĂ„kar med mig varje mĂ„nad men just denna mĂ„nad Ă€r det kĂ€nslornasmĂ„nad
 de berörda-kĂ€nslornas- mĂ„nad.
HĂ€r kommer tĂ„rarna
 Till skidor, till handboll, till dop, till hockey, till stackars hĂ€star som piskas pĂ„ travbanorna i Frankrike.
Till tacksamhet till saknad

För att jag har min fina familj och mina Ă€lskade barn ❀
För tanken pĂ„ mina kollegor som ska sluta 😭💔
Och sjĂ€lvklart Magnus som Ă€r sĂ„ olik mig och samtidigt sĂ„ lik. đŸ™ˆđŸ˜đŸ„°

(null)

Eller
? Lite olika
. Lika


Men sĂ„ mycket skönare med dessa kĂ€nslor Ă€n de mĂ„nader jag Ă€r full av irritation och frustrationshormoner
 vill skrika, gnĂ€lla, skicka smĂ„ elaka/irriterande pikar
 samtidigt som jag grĂ„ter och förtvivlas av min hemska personlighet

(LĂ€s gĂ€rna en Ă€ldre blogg om mina hormoner eller VÅRA hormoner, för sĂ„
mycket respons jag fick av igenkĂ€nnande, den Ă€r sĂ„ sann fortfarande â€ïžđŸ˜­đŸ˜ł: 

Nu kan ni tro att jag Àr alldeles religiös av mig. Ja nÄgon typ av tro har jag.
Jag tror att Jesus fanns att han var en varmhjÀrtad mÀnniska som hade kunskap om lÀkekonsten och att se mÀnniskor och fÄ dem kÀnna sig hela igen.
Sedan kanske berÀttelserna vÀxte sig större Àn de egentligen var.
Han hade sina lĂ€rljungar som tog till sig av kunskapen och hjĂ€lpte hans vĂ€g.
Men liksom hĂ€xorna en gĂ„ng dömdes till bĂ„let sĂ„ dömdes Jesus till korset av den fege och falske lĂ€rljunge Judas.
Alla har vi vĂ€l en variant av Judas i sin vĂ€nkrets, mer eller mindre? 

Fanns Gud? OM Gud fanns sĂ„ finns han fortfarande
 
Jag har bÄde lÀst och fÄtt barnens bibel lÀst för mig.
Det var som min första vĂ„ld och spĂ€nningsroman som jag fick höra.
Fröken i smĂ„skolan lĂ€ste den och pappa lĂ€ste den pĂ„ kvĂ€llarna.
SĂ„ mycket straff Gud utdelade till mĂ€nniskorna som inte lydde honom
. 
ÖversvĂ€mningar, svĂ€lt, grĂ€shoppor, död
 mm mm
Hur mycket lyder vi mÀnniskor nu?
Hur misshandlar vi inte jorden och universum?
Är det Guds sĂ€tt att straffa oss genom översvĂ€mningar, tsunamisar, jordbĂ€vningar, virusangrepp mm?

Finns DjĂ€vulen? Eller Ă€r det bara en uppdiktad person och hans plats som man kan skylla alla krig och elakheter som skapades av Gud? ja osv

Allas religioners tolkning av Gud som man ska fakta och tjafsa om.
SlĂ„ss om lĂ€nder
? Hör inte det medeltiden till nĂ€r Götar och Svennar slogs?

Jag Àr uppfostrad med söndagsskola pga att mamma och pappa ville ha liten egen tid pÄ söndags förmiddagarna.
Alla grannarna visste att dĂ„ knackar vi inte pĂ„ i deras hus. Sannolikt skulle vĂ„ra smĂ„syskon ha stĂ€mpeln "Made on a sunday" under en fot.

Vi hörde smĂ„ bibelord som vi mĂ„lade beskrivande teckningar till. Vi sjöng psalmer och vi ordnade med avslutningsgudstjĂ€nster.

I smĂ„skolan hade jag en djupt religiös fröken som vi bad bordsbön och tackbön med. Vi  sjöng en psalm varje morgon och hon spelade orgel.
Det Ă€r dĂ€rför jag vet vart öster Ă€r
 dĂ€r solen gĂ„r upp
  

Jag har alltid tÀnkt att detta Àr en allmÀnbildning och en vÀrme jag bÀr inom mig.

Men religiös
?
men jag skulle aldrig gÄ ur svenska kyrkan. Det bidrag som min kyrkoskatt gÄr till hoppas jag hjÀlper till att bevara vÄra vackra kyrkor. VÄrt vÀrldsarv.
(Mina skattepengar gĂ„r INTE till kyrkopolitiskt kĂ€bbel)

Amen ❀

(Klicka gĂ€rna pĂ„ hjĂ€rtat dĂ€r nere â€ïžâŹ‡ïž och varför  inte testa att kommentera oxÄ  om dina kĂ€nslor och tankar)

 








#1 - Monnah

Vilket fint inlÀgg! SpÀnnande frÄgor och sÀrskilt i tider som rör att vi kommer till jorden och sÄ lÀmnar igen. Jag finner tröst i min tro, andra kan inte tro dÄ de tycker livet blir Ànnu mer meningslöst eller tufft om en högre makt dÀrmed skulle sanktionera all ondska som sker runt oss. Jag tÀnker snarare att livet i kropp pÄ en jord som vÄr innebÀr en massa oförutsedda eller ondskefulla hÀndelser som i sig inte fyller nÄgon mening (nÄgon somnar vid ratten, en full pappa slÄr sitt barn, hungersnöd drabbar ett krigshÀrjat land...), men att vi i detta ser till att göra det bÀsta med det som blivit oss givet, vare sig det Àr medel, förstÄelse (intelligens) eller bara medkÀnsla. Det kÀnns gott att vila i detta för mig.

Svar: Tack Monnah 💓
Ja jag tÀnker att tron finns dÀr.
Att The BIG Bang skedde pÄ dag 1 i Guds skapelse av jorden.
Sedan alla dessa miljoner Ă„r i utvecklingen av jorden Ă€r en lĂ„Ă„Ă„ng vecka som till slut blev söndagen
 dĂ„ vilodagen inföll
 kanske jorden lĂ„g i trĂ€da i mĂ„nga Ă„r just pĂ„ söndagen för att den sedan skulle starta upp och slutligen genom mĂ„nga veckodagar och Ă„r vara dĂ€r vi Ă€r idag


Jag tror inte heller att alla dessa hĂ€ndelser Ă€r ”straff” de mindre sakerna har med tillfĂ€lligheter att göra..

Men vi mÄste ju kunna fÄ se tröst i trosbekÀnnelsen.
Tro pĂ„ förlĂ„telse och gemenskap 💓

Men innerst Àr det ju vÄr trygghet att kunna förlÄta oss sjÀlva och andra, se nÄn tröst i Àven de sorgliga och tragiska hÀndelserna osv.

Min tröst nÀr min lilla syster dog var att Gud ville ha henne hos sig för hon var sÄ fin. SÄ hon sitter alltid pÄ ett moln som en Àngel, den lilla 1 Äringen.

Mamma

Mormor

Morfar

Farmor

Farfar


Allesammans Àr dÀr tillsammans fast de Àr inte Ànglar men de Àr sin bÀsta stund i livet

Ingela Otter Olsson [BubbElla]