Du ska sitta i mitt minne....
På en liten liten pinne...
Hej
Även helgdagarna rusar fram...
Jag njuter av livet trots alla trots... trots att jag socialt distanserar mig... trots Corona... trots vi inte får dansa... trots att det är massa mil till min dotter...
Njuter med de mina... av solen... av täppan... av min lediga dag idag och att jag fått så mycket gjort.
Så slår mig insikten sorgen, saknaden och döden mig så hårt...
HUR kan jag bara leva så nöjd och så glad skratta Leka och njuta av de mina och min tid medan min väns familj har så stor sorg!?!!
När en älskad mamma, syster, väninna och arbetskamrat har tvingats lämna livet bara 60 år gammal precis fyllt...
Jag har inte känt henne mer än 5 år och vi har inte setts så ofta men ändå är hon saknad i mitt hjärta...
Jag har just sänt en gåva till bröstcancer fonden till hennes minne från mig och mina systrar.
Begravningen äger rum i kretsen av de närmaste pga Corona...
Detta jäkla VIRUS!!!
Vilken makt det har...
Att människor inte ens ska kunna få ta ett sista farväl av en älskad människa!?!??
Men viktigast ändå familjen får vara nära ❤️
Min dotters vän som tog livet av sig hade oxå en begränsad krets vid hans urnsättning men kyrkan kunde varit full även där.
Men vännerna hittade lösningen att ta avsked tillsammans efteråt.
Linnea och Adam fick närvara då de ingick i kretsen av de närmaste som bästa vänner 💓
Linnea har varit så rädd att hennes vän ska glömmas bort... Han har uttryckt sig så...
Om jag dör kommer ni glömt mig om en månad...
Linnéas uppdrag nu är att inte tillåta honom få rätt..
Han ska inte få rätt... han ska inte glömmas bort!
Vissa människor kan inte glömmas bort.
Vem glömmer Olof Palme?
Medan andra lämnar mindre minnen kvar.
Det viktigaste är ändå att minnen finns kkvar sen behöver de inte vara många.
Det finns alltid ett hål i ens själ och i ens hjärta... avtryck eller hål efter .där de som de tvingats lämna oss/ livet.
Eller valt att lämna oss/livet.
Men lever man i sin vardag och i sitt vanliga liv så finns inte hålet där...
Även som dotter, son, förälder eller vän kan livet rulla på... hålet är grundare... men så kommer på att jag måste skriva, ringa och berätta... men... mamma, barnet eller vännen finns inte längre där... hålet är
avgrundsdjupt...
Fysiskt finns inte personen där... att lyssna... ge råd osv...
Själsligen kan man ju ändå berätta... skratta... gråta... älta... berätta en hemlis... ifrågasätta... vara tacksam... vara arg... osv...
Så när jag idag grejat hemma här i min täppa har Berit dykt upp i mina tankar flera flera gånger.
Hon har inte dykt upp i ett hål i mitt hjärta utan mer som ett gupp som fått mig att snubbla till, stanna upp och tänka på henne.
Hon skulle flytta de här dagarna till en ny lägenhet... istället får hon flytta till... om man vill tro eller tänka så... till himlen...
Hon får träffa sin mamma igen💕
Begravningen äger rum den 2:a... det blir en annorlunda flytt mot den hon hade tänkt.
Det känns verkligen som 2019 gick i topp med händelser och sorg. Mina egna men även flera arbetskamarater har haft dödsfall i familj, djur och människor.
2020 skulle bli bättre men ändå så har det fortsatt med sorg, saknad och annat elände.
Men ändå tänker jag att det är meningen att vi alla ska njuta av livet... livet vi har... tiden vi har... och de hål eller gupp som våra kära dyker upp i...
i våra tankar...
i hjärtan
och i våra själar...
HÄR mitt i livet...
I mitt målande av en trälåda...
vattnades mina luktärtor,.. som börjat blomma...
uppsättandet av ett nytt plast växthus till mina tomater och Chili...
Genom dessa minne lever våra saknade fortfarande vidare... OCH vi tar med dem på lekar, tokigheter och vardagliga ting i vår tid.
De är med oss ❤️
De lever vidare genom våra minnen av dem och våra tankar på dem...
som sagt idag har Berit varit med mig...
En annan dag var mamma med mig extra mycket.
I helgen var Magnus pappa med i
Det är ju inte vara död som sätter sånna tankar... människor som är nära eller bara bekanta som allvarligt skadats eller är sjuka ligger på sjukhus och man vet inte hur framtiden kommer bli...
sånna tankar dyker oxå upp mitt i vardagspusslet och glädjande aktiviteter.
Ett stopp en tanke och önskningar om en bra bättring
Tänk vad livet snabbt vänder mitt i en glädjens tid kan allt vända.
GLÖM inte leva mitt i allt...
Tillåt hålen göra ont och saknaden finnas, ta med din saknade på dina äventyr i ditt liv.
Att leva vidare i ditt liv.
Kanske ett litet samtal vid frukost kaffet när du sitter ensam annars.
Vid ett träd vid älven...
Älgpasset...
Mitt i bullbaket...
Spelkvällen med vännerna
Vid bloggandet
Tänd ett ljus som du har tid eller tre... som jag...
Du ska sitta i mitt minne
på en liten liten Pinne...
Men om pinnen blir för kort...
Trillar du ur minnet bort...
HÄR ska minsann vara rejäla pinnar
Så inget minnen trillar...
Kramar till er
❤️