Kyrkobesök đđŒ
Men alltid nĂ€r jag stiger in i en kyrka kĂ€nner jag en tysthet och ett lugn komma över mig inombordsâŠ
Allt det vackra som byggts för sÄ lÀngesedan. Bygget, mÄlningar, sniderier, konstverk, orglar, altartavlor, altarringar och dopfunt.
Tidens gÄng liksom griper tag i mig.
Vi möttes av denna staty i vapenhuset som jag kallar första dela av kyrkoentren⊠det heter vÀl sÄ⊠dÀr mannen skulle hönga av sig sin rustning, sina vapen.
En sörjande kvinna⊠med en Àngel Genius vid sin sida.
I denna kyrka Filipstadskyrka var dopskÄlen sedan 17000 talet nÀr prÀsterna hade den med sig runt om i gÄrdarna för att göra nöddop men sjÀlva dopfunten frÄn 1932 dÄ skÄlen numera bor i dopfunten.
Missade fota dopfunten men jag hittade Krubban
âŠoch en bibel (eller dĂ€r var massor av historiska biblar)
Gustav Wasas Bibel đđŒ
Kyrkans arkitektur var som vÄran hemma i Karlskoga men den var enklare pÄ nÄgot sÀtt i sin utsmyckning och sÄ vacker.
Vi var dÀr pÄ Leyahs dop. En golfkompis till Magnus som blivet pappa.
De senaste Ären har jag bara varit i begravningskapell och pÄ begravningar sÄ den vÀrmande kÀnslan av ett barndop var sÄ hoppingivande.
En kĂ€nsla av Tro, Hopp och KĂ€rlek đ
Att sjunga Tryggare kan ingen vara och Gud som haver (melodi blinka lilla stjÀrna) gav som vanligt en skÀrande kÀnsla i halsen efter som jag inte vÄgar sjunga ut, tonarten kÀnns för hög och bara nÄgra toner kÀnns bekvÀma dessutom vill tÄrarna och grÄten
slÄss om platsen i halsen med stÀmbanden sÄ det funkar inte liksom.
DÀr var en dam i rullstol och tankarna gick genast till mamma. Jag har inte saknat min mamman sÀrskilt mycket (jo den mamma hon en gÄng var) men helt plötsligt sÄ
kom en enorm saknad och jag började grÄta alldeles förtvivlat inombords under första solosÄngen.
Först blev jag alldeles varm av den sĂ„ngen och lycklig att sitta dĂ€r med Magnus â€ïž vi sĂ„g pĂ„ varandra och jag blev sĂ„ varm inuti.
Sen sÄg jag Leyahs farmor /mormor eller gammelfarmor/mormor?
Och tankarna pÄ mamma och saknaden av henne tog stryptag om mig.
Jag ville kasta mig ner och gömma mig pĂ„ golvet, slĂ€ppa ut all saknaden och sorgen, đ lĂ„ta kroppen skaka, hulkningarns slĂ€ppas loss och tĂ„rarna spruta men jag bet ihop och bet ihop och bet ihop.
Magnus hade som vanligt rÀddande nÀsdukar nÀra till hands och flÀtade sina fingrar tröstande med mig. Ett leende dessutom⊠dÄ det nog var⊠ja jag minns inte vilken gÄng i oordningen tÄrsrna svÀmmat över pÄ det dygn vi dittills hunnit ses
denna helg.
Vi tÀnde ett varsitt ljus för vÄra nÀra i himlen innan vi gick hem.
Jag hade redan tÀnkt pÄ mamma medan vi sjöng tryggare kan ingen vara⊠eftersom jag dÄ mindes att mamma inte klarade av att höra den sÄngen efter min lilla syster Marias död. DÄ de sjungit den.
Men den Ă€r ju en vĂ€rmande sĂ„ng som förklarar barnets trygghet i Jesus armar och i barnaskaran. Vi Ă€r ju ALLA Jesus barnaskara â€ïž
TyvĂ€rr sĂ„ Ă€r denna barnaskara inte sĂ„ trygg som man önskar numera đ men Om nu Jesus funnits sĂ„ var det iaf hans mĂ„l.
Andra solosÄngen gick bÀttre dÄ hade jag hÀmtat mig och Äterigen njöt av stunden hÀr och nu pÄ det sÀtt tanken med dopet var.
Jag log Ät de barnen som pratade, utforskade kyrkan och altargÄngen som sig bör. eftersom Jesus sagt att barnen ska komma till honom.
PÄ Pontus och Linnéas dop sa prÀsten (vÄr "husprÀst" Olle) Ät alla barnen skulle komma fram vid sjÀlva dopceremonin och sÄ stod de i en halvcirkel och inspekterade hÀndelsen.
Jag tÀnker alltid att jag oxÄ Àr ett barn vid sÄdana tillfÀllen. SÄ jag vill oxÄ resa mig men misstÀnker att det Àr Äldern i detta fallet som avgör barn eller inte barn.
Jag vĂ€rmdes av alla mĂ€nniskor som var dĂ€r för Leyah och hennes förĂ€ldrars skull. Med först och frĂ€mst vĂ€rmdes det för deras skull Leyahs, Tonys och Maries â€ïž
Sedan 2019 har jag nÀrvarande taget farvÀl av mamma, magnus pappa och min ex svÀrfar.
Jag har dessurom tappat rÀkningen pÄ alla avsked jag gjort pÄ distans pga Corona. Avsked till mÀnniskor som pÄ olika sÀtt betytt mycket för mig och/eller till min familj)
Vackra avsked men ett vÀlkomnade till vÀrlden som vid ett dop nu, var verkligen nödvÀndigt för min inre frid och framtids hopp.
Vi valde att inte delta i dopkaffe Àr pga Corona pandemin Àven om vi var inbjudna inom den ramen av max antal till dopkaffets lokal.
Vilket inte var bara för vÄr skull utan för
Leyahs oxÄ.
Vi skickade med vÄr present istÀllet och vi hoppas att dikten vi pÄtade ihop, att dess dubblabudskap om bollens vÀg genom golfbanan oxÄ var Leyahs vÀg genom livet till hennes mÄl med lagomt svÄra hinder, hinder som bÀr med
sig lÀrdom i framtiden.
Kladdlappen (glömde fota fÀrdigskrivna kortet)
Vi drog oss hem mot Grythyttan igen.
Intog soffan och hade tv och soffhÀng hela kvÀllen med vissa avbrott för dans och trÀningsaktiviteter. Dessutom sjölvklart lyssna till vindens slitande i husknutarna och fönstren.
Lycka till Leyah đ„°
Jag behöver nog ta mig till en kyrka snart igen och samla lite lugn och ro â€ïž
SÀrkilt nÀr hormonerna brÄkar med mig varje mÄnad men just denna mÄnad Àr det kÀnslornasmÄnad⊠de berörda-kÀnslornas- mÄnad.
HÀr kommer tÄrarna⊠Till skidor, till handboll, till dop, till hockey, till stackars hÀstar som piskas pÄ travbanorna i Frankrike.
Till tacksamhet till saknadâŠ
För att jag har min fina familj och mina Ă€lskade barn â€ïž
För tanken pĂ„ mina kollegor som ska sluta đđ
Och sjĂ€lvklart Magnus som Ă€r sĂ„ olik mig och samtidigt sĂ„ lik. đđđ„°
EllerâŠ? Lite olikaâŠ. LikaâŠ
Men sĂ„ mycket skönare med dessa kĂ€nslor Ă€n de mĂ„nader jag Ă€r full av irritation och frustrationshormoner⊠vill skrika, gnĂ€lla, skicka smĂ„ elaka/irriterande pikar⊠samtidigt som jag grĂ„ter och förtvivlas av min hemska personlighetâŠ
(LĂ€s gĂ€rna en Ă€ldre blogg om mina hormoner eller VĂ
RA hormoner, för sÄ
mycket respons jag fick av igenkĂ€nnande, den Ă€r sĂ„ sann fortfarande â€ïžđđł:
Nu kan ni tro att jag Àr alldeles religiös av mig. Ja nÄgon typ av tro har jag.
Jag tror att Jesus fanns att han var en varmhjÀrtad mÀnniska som hade kunskap om lÀkekonsten och att se mÀnniskor och fÄ dem kÀnna sig hela igen.
Sedan kanske berÀttelserna vÀxte sig större Àn de egentligen var.
Han hade sina lÀrljungar som tog till sig av kunskapen och hjÀlpte hans vÀg.
Men liksom hÀxorna en gÄng dömdes till bÄlet sÄ dömdes Jesus till korset av den fege och falske lÀrljunge Judas.
Alla har vi vÀl en variant av Judas i sin vÀnkrets, mer eller mindre?
Fanns Gud? OM Gud fanns sĂ„ finns han fortfarandeâŠ
Jag har bÄde lÀst och fÄtt barnens bibel lÀst för mig.
Det var som min första vÄld och spÀnningsroman som jag fick höra.
Fröken i smÄskolan lÀste den och pappa lÀste den pÄ kvÀllarna.
SĂ„ mycket straff Gud utdelade till mĂ€nniskorna som inte lydde honomâŠ.
ĂversvĂ€mningar, svĂ€lt, grĂ€shoppor, död⊠mm mm
Hur mycket lyder vi mÀnniskor nu?
Hur misshandlar vi inte jorden och universum?
Ăr det Guds sĂ€tt att straffa oss genom översvĂ€mningar, tsunamisar, jordbĂ€vningar, virusangrepp mm?
Finns DjĂ€vulen? Eller Ă€r det bara en uppdiktad person och hans plats som man kan skylla alla krig och elakheter som skapades av Gud? ja osvâŠ
Allas religioners tolkning av Gud som man ska fakta och tjafsa om.
SlÄss om lÀnder� Hör inte det medeltiden till nÀr Götar och Svennar slogs?
Jag Àr uppfostrad med söndagsskola pga att mamma och pappa ville ha liten egen tid pÄ söndags förmiddagarna.
Alla grannarna visste att dÄ knackar vi inte pÄ i deras hus. Sannolikt skulle vÄra smÄsyskon ha stÀmpeln "Made on a sunday" under en fot.
Vi hörde smÄ bibelord som vi mÄlade beskrivande teckningar till. Vi sjöng psalmer och vi ordnade med avslutningsgudstjÀnster.
I smÄskolan hade jag en djupt religiös fröken som vi bad bordsbön och tackbön med. Vi sjöng en psalm varje morgon och hon spelade orgel.
Det Ă€r dĂ€rför jag vet vart öster Ă€r⊠dĂ€r solen gĂ„r uppâŠ
Jag har alltid tÀnkt att detta Àr en allmÀnbildning och en vÀrme jag bÀr inom mig.
Men religiös�
men jag skulle aldrig gÄ ur svenska kyrkan. Det bidrag som min kyrkoskatt gÄr till hoppas jag hjÀlper till att bevara vÄra vackra kyrkor. VÄrt vÀrldsarv.
(Mina skattepengar gÄr INTE till kyrkopolitiskt kÀbbel)
Amen â€ïž
(Klicka gĂ€rna pĂ„ hjĂ€rtat dĂ€r nere â€ïžâŹïž och varför inte testa att kommentera oxÄ⊠om dina kĂ€nslor och tankar)