Tankar om känslor eller mest om Kärlek <3
Hej vänner <3
Jag funderar mycket över många saker just nu...
Jag funderar mycket över många saker just nu...
Min hjärna är ju full av plopp upp tankar.
Det poppar och ploppar och mycket text blir det...
Här kommer en blogg jag började med redan november 2016 men efter orkeslöshet och en stor fundering över livet som lett til bloggtröghet eller sbloggtopp... så hann inte inlägget bearbetats klart och sedan bearbetats på igen och återigen
hamnat i arkivet så nu filar jag på den igen, gjort någon vecka och nu kanske den publiceras...?
Ja kan ni läsa den så har den publicerats helt klart.
Ja kan ni läsa den så har den publicerats helt klart.
Samtidigt så känns det som om jag blottar mig och kanske skrämmer bort om jag publicerar...
Fast kan ju ge mig högsta vinsten också...?
Vet inte om jag har så många bilder att piffa upp detta inlägg, lånat några på nätet, kanske lite länkar till videos och länkar på Youtube. (Klicka på den färgade länktexten så hamnar du på Youtube edy) om det fungerar såå?
Fast kan ju ge mig högsta vinsten också...?
Vet inte om jag har så många bilder att piffa upp detta inlägg, lånat några på nätet, kanske lite länkar till videos och länkar på Youtube. (Klicka på den färgade länktexten så hamnar du på Youtube edy) om det fungerar såå?
Jag och mina känslor
Jag funderar mycket över känslor och hur jag upplever dem, tänker och känner omkring dem.
Jag funderar mycket över känslor och hur jag upplever dem, tänker och känner omkring dem.
Jag bollar tankarna... med mig själv, med några av mina närmsta men sedan börjat sätta tankarna på pränt i bloggen ibland så känns det som de får ytterligare en dimension.
När jag skriver av mig kommer jag in i hjärnans alla labyrinter på ett annat sätt.
Funderar in mig i återvändsgränder och i nya möjliga vindlingar där jag inte har en aning om vart det ska ta vägen.
När jag läser det jag skrivet och hur min hjärna har brainstormat upp alla sina tankar i utkastet så förstår jag lite hur jag tänkte eller tänker... fast ibland, av och till ofta tänker jag... nu är du allt helt ute och cyklar!
När jag pratar har jag ibland svårt att sätta ord på känslan /tanken/viljan. Tankarna bara far omkring och orden som kommer ut hörs eller upfattas ofta bara fel... dessutom blir jag så ivrig på att säga det jag vill säga men ändå inte avslöja hur jag känner.. tänker... så det kan bli helt underligt konstigt och svamligt det jag säger eller sagt.
Känslostormar
Jag har insett att jag verkligen inte har full koll på mina känslor... mig själv och mina reaktioner omkring olika känslor.
Jag har varit rätt stormig i hjärna, själen och hjärtat vilket förvärrar det mest... att reaktionerna blir så mycket större och uttrycken för stora och förvirrande så jag borde försöka hålla mina tankar mera för mig själv än försöka tala om dem....
Jag har och gör nog fortfarande överreagerat... en hel massa ibland... under reagerar.... och känner mig helt off ibland. Eller bara sisådär... okej... vad var det med det dååå?
Jag har insett att jag verkligen inte har full koll på mina känslor... mig själv och mina reaktioner omkring olika känslor.
Jag har varit rätt stormig i hjärna, själen och hjärtat vilket förvärrar det mest... att reaktionerna blir så mycket större och uttrycken för stora och förvirrande så jag borde försöka hålla mina tankar mera för mig själv än försöka tala om dem....
Jag har och gör nog fortfarande överreagerat... en hel massa ibland... under reagerar.... och känner mig helt off ibland. Eller bara sisådär... okej... vad var det med det dååå?
Vad innebär egentligen känslor?
Jag försöker förstå min omgivinings känslor... förut har jag försökt att läsa av och tro..numera frågar jag oftare om jag är osäker och behöver veta.Samtidigt som jag är rädd att frågan kan skrämma bort...
Kärlek
Här kommer det handla om kärlek... och då tänker jag kärleken som den man (jag) söker och förväntar sig (mig) finna tillsammans med en person... "någon" ... som vill dela den... dela den med dig (mig)...
Här kommer det handla om kärlek... och då tänker jag kärleken som den man (jag) söker och förväntar sig (mig) finna tillsammans med en person... "någon" ... som vill dela den... dela den med dig (mig)...
Har man (jag) tur kan det ju vara för livet... den där gemensamma och trygga men ändå intressanta och spännande gemensamma framtiden... är nog det jag tänker mig mest i detta inlägget.
I ordet kärlek får spannet på känslan vara rätt stort, inkludera att tycka om till att tycka om väldigt mycket.. till ja att var kär och älska....
Den korta kärleken...
Kärlek bara för en tid...
en tid som man tillsammans har mått gott och haft en härlig och bra gemensamhetsupplevelse..
Det kan vara en tid i en relation/förhållande/umgänge... en dans... eller en blick... nån form av gemensamhet... en känsla av samhörighet... som kan göra så mycket och få glädjen i kroppen att spira och kinderna att le.Den lilla kärleken
Den stora kärleken
Den stora kärleken
den lilla kärleken som man vet att den betyder mycket man mår bra tillsammans och man fortsätter med personen i sitt hjärta...
den stora kärleken är den kärlek vill bli gammal med.
Bilden av att gemensamheten, tryggheten tillsammans naken hand i hand bland sanddynorna i Österlen och ser ut över havets horisont
med respekt för varandras olikheter och likheter....
Bilden av att gemensamheten, tryggheten tillsammans naken hand i hand bland sanddynorna i Österlen och ser ut över havets horisont
med respekt för varandras olikheter och likheter....
Dessa är mina tankar om kärleken helt utan att söka på google eller Wikepdia.
I brist på bröd...
En vän skrev till mig här en dag.... "I brist på bröd får man äta limpa...
En vän skrev till mig här en dag.... "I brist på bröd får man äta limpa...
" En konstig liknelse.. efterom jag tycker massa om limpa särskilt en viss limpa och gärna rostad.
Att rosta limpa luktar dessutom så gott... jag blir liksom sugen på bara lukten av rostad limpa... så att äta limpa i brist på bröd kan vara en väldigt smarrig upplevelse....
Vem vet rätt vad det är kanske limpan växt sig till en läcker brödbit man aldrig vill vara utan...
Vissa bröd ser ju väldigt goda ut men är bara en tom och smaklös insida och då längtar man efter sin goa speciellalimpa...
men usch vika torra och tråkiga limpor det finns oxå...
Sen är det ju lite pålägget som gör brödet oxå... eller med ett gott smör så behövs ju inte så mycket mer...
Vem vill vara någon?
En annan vän till mig uttryckte för flera år den uttryckt att han längtar efter någon. Att någon att dela livet med...
eller som när jag i mitt liv trivdes väldig gott i en famn och denne person sa... ÅÅÅÅH vad skönt det är att krama på NÅGON...
eller som när jag i mitt liv trivdes väldig gott i en famn och denne person sa... ÅÅÅÅH vad skönt det är att krama på NÅGON...
Jag är allergisk mot NÅGON.... Hemskt... Då överreagerade jag en hel massa tror jag men för mig var det en självklar reaktion då...
OM denne var nöjd att krama på "Någon" så behövde den verkligen inte krama på mig...
för jag vägrar vara någons någon...
Jag vill vara där jag är för det är mig och jag som man vill umgås och ha det bra med... inte någon... någon som i vem som helst.
Den personen som sa att den saknade någon och sökte någon tog jag ett allvarligt samtal med.
Du kommer aldrig hitta DEN som du kommer må bra och vilja dela livet med så länge du letar efter någon.... För det finns ingen kvinna som vill vara din någon...
Vi vill vara DEN kvinnan som betyder något speciellt.
Fast vad vet jag... många osmakliga bröd och torra limpor och många någon kanske ger bra perspektiv på det smakrika stora brödet? Kärleken? Vänskapen?
Nu händer det ju att jag skriver och säger "någon" ibland men inte precis i dessa sammanhang...
Hoppas jag...
men ibland kan det ju vara så att man gömmer sina känslor bakom detta uttryck "Någon"... tänker jag också... man säger någon fast man istället egentligen ville säga du/dig...?
Precis som kan gömmer sig bakom "man" ist för jag...
Egentligen kanske det egentligen är så att personen som kramade om mig ville säga ÅH vad skönt att krama på DIG men inte vågade...
Eller den som sökte någon försökte säga... KOM hit det är DIG jag vill leva med...
För jag har ju faktiskt själv känt så och känner att det är lättare att gömma sig bakom vissa uttryck när man egentligen vill skrika ut något annat för man är rädd att skrämma bort den personen med det man faktiskt tänker, känner eller vill säga...
Sen kommer nästa problem då... när det gäller mig själv...
Precis som kan gömmer sig bakom "man" ist för jag...
Egentligen kanske det egentligen är så att personen som kramade om mig ville säga ÅH vad skönt att krama på DIG men inte vågade...
Eller den som sökte någon försökte säga... KOM hit det är DIG jag vill leva med...
För jag har ju faktiskt själv känt så och känner att det är lättare att gömma sig bakom vissa uttryck när man egentligen vill skrika ut något annat för man är rädd att skrämma bort den personen med det man faktiskt tänker, känner eller vill säga...
Sen kommer nästa problem då... när det gäller mig själv...
Jag och kärlek
Jag är LIVRÄDD för kärlek...
Jag tror intejag är bra på kärlek...
Jag längtar efter kärlek...
... men är rädd att inte vara redo...
att jag inte kan leva upp till kärleken den stora...
att jag inte kan leva upp till kärleken den stora...
Jag är livrädd för....
att gemensamheten och tryggheten ska bli tråkig ... att man tar varandra för given... och glömmer bort att tillsammans leva och skapa spänning och visa respekt, vara lite eller mycket galna och ge varandra luft att andas men ändå andas tillsammans.
Vattna sin egen och varandras kärlek.
njuta av varandra och vardagen även om det inte alltid är på topp.
Inte... kväva den... glömma den... ta den förgiven.. låta vardagen glömma kärleken... Livet är ju inte alltid i lust utan av och till även i "nöd"
Jag vågar inte tro på kärlek...
Jag har alltid i hela mitt liv tänkt att killar/män har inte samma känslor som oss tjejer/kvinnor...
Killars känslor är ytligare...
Jag vågar inte tro på deras känslor....
Jag vågar inte tro på tecknen...
Jag går istället och förväntar mig att snart är det kört... och om de nu känner sådan känslor.... så varför skulle de känna det för mig...? Det finns ju så många andra kvinnorpersonligheter som kan betyda mer... och de är ju så trevliga... så visst är de mer värda denna person än jag...
När jag sa det till min faster sa hon till mig MEN Ingela varför ska du stiga och sidan och lämna fri väg, kanske missa din chans.
Visa intresset istället och låt den andra göra valet...
Visa intresset istället och låt den andra göra valet...
Då måste jag ju blotta mig...
Jag har byggt en mur som försvar att inte bli sårad... då när känslorna tar slut... och tyvärr så stänger den även in mina egna känslor innanför muren... för visar man dem inte utåt så kan inte känslorna såra mig varken mina känslor eller den
andres käsnlor...
SÅ tänker jag...
Så mycket super vackra sångtexter, filmer, böcker gjorda av män... som uttrycker sådan kärlek och smärta över förlorad kärlek...
Dansband...hårdrockare... punkare...popartister... författare
De måste ju kunna känna så isf annars kan de ju inte skriva så...?
Män i min omgivning som har kraschade förhållanden bakom sig som kämpat hårt föratt komma på benen igen... flera som har svårt att komma till ro i ett nytt eller ens våga landa i ett nytt...
Så slutsatsen har då blivet att män har känslor och stora sådana...
De måste ju kunna känna så isf annars kan de ju inte skriva så...?
Män i min omgivning som har kraschade förhållanden bakom sig som kämpat hårt föratt komma på benen igen... flera som har svårt att komma till ro i ett nytt eller ens våga landa i ett nytt...
Så slutsatsen har då blivet att män har känslor och stora sådana...
nu måste jag istället försöka tro på det och att det kanske känslorna faktiskt kan vara så att dessa kan inkludera mig.... det är kanske jag som är trasig och inte kan hantera det...?
Får ta lektioner och sy ihop hjärtat lite och våga tro... på mig själv och andra...
Våga ha en dörr på glänt i muren?
Våga ha en dörr på glänt i muren?
Open your heart... Jill Johansen (Öppna din dörr... Tommy Nilsson)
Open your heart
and let me know you want me here
show me that you really care that our love comes first
and I'll open my heart
I'll give you every piece of me
you know I'll love you through eternity
and I always will I always will
Maria Skäringer Stygn (Hela texten stämmer ju inte riktigt in men ändå så naken så trasig och så full av stygn)
Här är vi då tillsammans: kvinna och man
Vi kan tråckla våra revor så gott som vi kan,
Så om du ville dela några enkla dygn
Med nån som har hjärtat fullt av stygn
Jag försöker vara ärlig
Om det nu går
Och jag bär dom som en krona
Varje stygn, varje sår,
Så om du ville dela några enkla dygn
Här är jag med hjärtat fyllt av stygn
Vi kan tråckla våra revor så gott som vi kan,
Så om du ville dela några enkla dygn
Med nån som har hjärtat fullt av stygn
Jag försöker vara ärlig
Om det nu går
Och jag bär dom som en krona
Varje stygn, varje sår,
Så om du ville dela några enkla dygn
Här är jag med hjärtat fyllt av stygn
(klicka på texten för att hamna på Youtube och höra/se den)
som avslutas:
Men jag är för gammal för att lova.
För gammal för att tro.
Jag vill inte verka cynisk, inte vara alltför hård.
Men jag har sett så många hjärtan som krossats såsom mitt,
och jag har inte många chanser att få börja om på nytt.
Så om du säger att du älskar.
Om du säger du är min.
Om jag öppnar upp mitt hjärta och du får komma in.
Då är det bäst du är miraklet som hänt.
Vad är kärlek då?
Finns där nåt mirakel...?
Finns där nåt mirakel...?
hur ska jag veta det?
Eller vad innebär den?
Hur vet man att det är rätt?
Eller vad innebär den?
Hur vet man att det är rätt?
Den där sprudlande och glada känslan... Det stora leendet... den stora oron i själen när man saknar och längtar efter personen i fråga... lugnet i själen men samtidigt sjungandet i den samma när man umgås...är det kärlek?
Eller är det något annat?
En stor vänskap?
Ungefär som Linnea frågade mig när hon gick i lågstadiet och hade en kompis som hon tyckte mycket om... -Mamma när man längtar efter en person och blir så glad att man spritter och bubblar när man får leka med den.. Är det en bästa kompis då?
-Självklart är det en bästa kompis <3
...men kärleken kan ju vara bästa kompisen...
...men kärleken kan ju vara bästa kompisen...
Känslor är sjukt jobbiga... sjukt stressande... så är nog lika bra att låta bli dem ialla fall?
Ska fundera på det lite till...
Eller kanske om jag har tur... nångång bli motbevisad <3
Eller kanske om jag har tur... nångång bli motbevisad <3
Jag har bubblat om detta förut... klicka och lös här http://bubbella.blogg.se/2016/august/karlek-tycka-om.html
KRAMAR från mig till alla er <3